Adiós Navaluenga

/
0 Comments
Max tre dagar är vad jag klarar av i Navaluenga, sedan blir jag för uttråkad och befinner mig på gränsen till vad min mage klarar av. Matsmältningen hinner inte riktigt med alla dessa turer mellan byns alla barer och grillningen vid stugan. "Torrijas" har jag ätit till efterrätt och frukost sedan de tillagades, så det är något jag inte kommer att vara sugen på tills nästa påsk.

Det som jag kommer att sakna är mina promenader ute på landet utan avgaser och trafikköer. Jag lyckades till och med jogga lite grann utan att min rygg och nacke protesterade. Min sjukgymnast skulle nog inte vara så himla glad om han visste att jag redan har börjat springa efter trafikolyckan. Han försökte ihärdigt övertyga mig om simningens alla fördelar och få mig att inse att jag skulle må så himla mycket bättre om jag slutade med löpningen för gott. Det sista han sade till mig när jag frågade om när jag kunde börja jogga igen var: "Si vuelves peor que antes, te MATO.." (om du kommer tillbaka värre än innan, så slår jag ihjäl dig).

Jag försökte få honom att inse att det var lönlöst att försöka få mig att simma då jag aldrig har lärt mig att crowla ordentligt. Vilken överdrift förresten, jag kan inte crowla överhuvudtaget. Simma bröstsim kan jag, men tydligen är det inte bra för min återhämtning i nacken och ryggen. Min sjukgymnast envisades om att jag skulle skriva in mig på en simkurs och lära mig att crowla, vilket jag ignorerade fullständigt. Vad han vägrade att förstå var att en jobbarkompis till mig som tidigare jobbat som badvakt antog sig den uppgiften för cirka 2 år sedan. Den hopplösa uppgiften...vi gick och simmade flera gånger i veckan under lunchen under flera månader. Jag kan fortfarande inte crowla och det är inte min jobbarkompis fel. Hon hade ett väldigt tålamod och hittade på alla möjliga metoder för att få mig att lära mig tekniken. Jag skyller på min astma som blir värre i bassänger med klor. Det är väldigt knepigt att lära sig simteknik när all din koncentration ägnas åt att inte kvävas...

Jag fortsätter nog med min joggning ivarje fall. Idag skall jag testa att springa ett litet varv runt Retiro parken för att bli av med alla extra kalorier som intogs i Navaluenga. En av deras specialiteter är förresten en aperitivo som heter "patatas machaconas", "patatas machacadas" (mosade potatisar) eller "patatas secas"(torra potatisar). Kärt barn har många namn... Det är ivarje fall en aperitivo (skillnaden mellan tapas och aperitivo är att tapas är större storlek och ej gratis) du får gratis när du dricker en öl eller ett vin. Patatas secas är just mosad potatis och pricken över i:et är några bitar svinsvål. Smaskens! Ibland får du till och med lite hår på dem ifall du har tur...


You may also like

Inga kommentarer: