Visar inlägg med etikett amigos. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett amigos. Visa alla inlägg
...är något som jag tycker är en ganska häftig grej med att ha en blogg. 

Träffa helt  "främmande" människor som man aldrig har träffat förut och så känns det som man har kännt varandra i flera år. Fast det har man ju ofta i och för sig. Eller något liknande, man har ju läst varandras bloggar. 

I Lördags fick jag äntligen chansen att träffa bloggerskan som har bloggen "Cancel Sunday - gnällbältsblues" som ni kan läsa här:

http://cancelsunday.blogspot.com.es/2014/04/spanien-gor-mig-till-en-lika-delar.html

Hennes humor var lika vass i verkligheten som när hon skriver. Sarkasm tillhör ju mina favoriter, så den här tjejen gick hem hos både sambon "el gato" och mig. Trist bara att både sambon och jag var så trötta bara...

...fast det tar vi igen nästa gång när hon har flyttat hit ned till Madrid! ;-)

...åt nog inte så himla nyttigt igår. Vi var i ett köpcenter (!) och åt lunch samt drack t.o.m kaffe efteråt i samma köpcentrum. Jag som avskyr köpcentrum eller vad det heter på svenska.
Lunchen intogs på ett ställe som heter Tommy Mel's som skall likna amerikanska hamburgerställen från 60-talet. Ställen som detta har poppat upp på olika ställen i Madrid och alla säger att det är jättegoda hamburgare på dessa ställen. Maten var ok, hamburgaren, men jag är inte sådär jätteförtjust i hamburgare. Pommes som mina kompisar tyckte jag var riktigt snuskiga....pommes med OST och BACON?!! Skall det kallas för mat? Ok, jag gillar i vanliga fall inte pommes men denna variant tog priset. Inte riktigt i min smak. Däremot var efterrätten i VÄRLDSKLASS!!! Äntligen ett ställe i Spanien som vet hur en riktig milkshake skall göras....alltså med glass och inte bara mjölk! Jag beställde en med After Eight choklad och den smakade himmelskt! Mitt kolesterol är nu ännu högre misstänker jag.

...stötte jag på igår. Det var ju riktigt länge sedan jag hade med några guap@s (snyggingar) här på sistonde, så jag tänkte förgylla er Söndag med en glimt av denna "belleza española" (spanska skönhet)!

Denna tjej var inte bara snygg utan jättetrevlig dessutom. Killen som hon satt med var inte hennes pojkvän. Något som hon ville förtydliga (till killens stora olycka) när jag skämtade och sade till killen att han fick ta och hålla i henne innan alla svenskar som ser henne på bloggen sätter sig på första bästa plan till Madrid!

Jag hoppade över matchen mellan Atletico de Madrid - Valladolid för jag har lyckats åka på någon slags förkylning och hade ont i halsen. Jag tänkte att det kanske inte vore det smartaste att sitta och frysa på Vicente Calderón stadion i cirka 2 timmar. Jag satt och hängde med min kompis "Dulcinea" istället. Vi började med lunch på en tapasbar, gick sedan till Delic baren för att äta efterrätt och dricka te.
Det blev som det kan bli ibland och vi satt kvar längre och längre och när jag tog mig därifrån så hade även middagen intags på samma ställe. Bra för själen, men kanske inte så himla bra för förkylningen... Idag känns det lite si så där och på Måndag måste jag resa igen.  
...alltså vänner. Var då? Jo, vi gick till Casa Dani som ligger inne i saluhallen Mercado de la Paz.

Vackert är det inte där inne, men gör som spanjorerna gör. Mät baren efter skräpet på golvet. Desto mer skräp på golvet betyder desto godare, hemlagad, klassisk mat, dvs. spansk husmanskost. 

Något som heller aldrig tycks slå fel tycks vara att ju mer ljus och då helst ljusrörsbelysning, desto bättre bar! 

Här hittar du Casa Danis blogg och här hittar du saluhallens blogg

...i Madrid, alltid lika underbara Madrid!
Träffade vänner på Söndag för "aperitivo" och lunch efter det. Madrid visade upp sig från sin bästa sida. Runt 24 grader och soligt i Oktber månad. Kan man begära mer? 
Min kompis "La asturiana" kommer från just Asturias (Norra Spanien) och vad skall man då äta om inte de typiska rätterna därifrån? Bästa stället heter Ñeru för detta ändemål. Osten "cabrales" och böngrytan "fabada" som innehåller blodkorv, chorizo och fläsk, medans man sköljer ned det med "sidra" (cider, fast den spanska versionen som inte liknar den svenska alls) slår allt annat!!! Cidern hoppar jag dock över, de från Norra Spanien från staden Gijon är nog bland de få som lyckas få en Nordbo under bordet så att säga. Har för många dåliga minnen av just denna typ av cider...








...som producerar fram killar som Diego Costa!

2-1 mot Celta de Vigo blev det idag tack vare honom. Vi njöt i solen, eller ivarje fall fram till andra halvleken, sedan satt man mest och led i värmen.
En perfekt Söndagseftermiddag blev det med bra väder, bra match och god aperitivo på klassiska baren La Paloma.  Där kan du äta färska grillade räkor eller beställa in ostron till ölen ifall du föredrar det. MEN, du måste vara beredd på att få trängas. Fast så är det ju alltid på de bästa barerna i Madrid. Man trängs, eller bör vi kalla det "umgås"? :-)

Hur hittar du bästa baren i Madrid? Kolla in golvet, ju skitigare desto bättre! 
...och "packade resväskan" och tog mig till en by utanför Madrid, eller snarare sagt utanför El Escorial. 

Min jobbarkompis, Ainatt, fick sin lilla bebis i Juni och idag var det dags att hälsa på.  Efter jobbet åkte jag äntligen ända ut till vischan eller tjotahejti kan man också kalla det för.

Värt resan dit var det dock, för vad är väl bättre än ett dopp i poolen ute i "la sierra de Madrid" ( uppe bland Madrids berg / landsbyggd)?!

Till slut lyckades hon få dit mig trots mina protester om att jag inte åker utanför M30 (motorvägen som går som en ring runt Madrid) och att jag inte hittar passet!

När jag kom hem till Madrids betongdjungel igen var det bara 35 grader...



...eftersom det är Augusti och det betyder "fiestas del barrio" (kvartersfest)!
Alla byar runt om i Spanien har sin egen fest under sommaren och i några dagar. Storstäderna vill också festa såklart och inte vara sämre. 

I Madrid är det i Augusti under denna vecka fest i stadsdelen Lavapies och i La Latina. Festen "förflyttar" sig under denna vecka mellan olika kvarter. Man firar 3 olika helgon, San Cayetano, San Lorenzo och La Paloma. Festligheterna startade den 7:e Augusti då man började fira San Cayetano, den 10:e Augusti börjar man fira San Lorenzo och igår, den 15:e börjar man fira La Paloma.

Förr i tiden tog de grannar som bodde i dessa kvarter fram bord ut på gatorna och bjöd på "limonada" (vitt vin med vatten, socker och citron). 

Nuförtiden tar alla barer ut en bardisk ut på gatan och säljer öl, vin, drinkar i stora (750 ml) plastglas som man kallar för "minis". I andra delar av Spanien brukar dessa glas kallas något annat. ¨Kärt barn har många namn¨... Man äter även mackor med "entresijos" (del av får- eller lamminälvor)...smaskens!

Det spelas musik, live och icke live, och det dansas folkloredansen "schottis" som är typisk från Madrid. Många går uppklädda i Madrids folkdräkt, kvinnorna kallas "chulapas" och männen kallas för "chulapos". 



...görs på barer och restauranger. 

Sällan träffas man hemma hos någon när man skall hänga med polarna. Ibland har man sådan tur att det är någons födelsedag och man blir bjuden på middagen. Bra tradition det där...här i Spanien, att man bjuder kompisarna på något på ens födelsedag. Ibland har man till och med sådan tur att kompisens favoritrestaurang råkar vara ens egen favorit...Viridiana. Inte så bra namn för denna restaurang. Den borde kallas för "en smak av himmelriket" eller dylikt för att ge en ett hum om vad som väntar en när man går dit!





...av min kompis "la rumana".

Hennes besök gav mig en dos positiv energi som räckte hela dagen dessutom! Jag fick dessutom jättetjusiga blommor som nu pryder mitt vardagsrum.


...för deltagarna i Stockholms marathon 2013!

En av löparna som springer i år är min lillebror. Det blir hans andra gång i år. Jag tror jag är nästan nervösare än vad han är. Jag skulle verkligen vilja vara i Stockholm just nu och få heja på alla löpare! Det brukar nästan vara roligare att heja fram dem än att springa själv. Man lider ju inte, he, he. Dessutom brukar jag som sagt inte skämmas utan skriker och skriker på allt och alla!!!


Första gången han sprang var det mitt fel. Jag lurade jag i honom att delta eftersom mitt kompisgäng från Madrid åkte till Stockholm för att springa. Brorsan antog utmaningen och då hade han inte ens tränat inför loppet. Det längsta han hade sprungit då var 10 kilometer. Men han lyckades ta sig in i mål och på en tid som inte alls var så himla tokig. Lite under 5 timmar sprang han den gången. Han gjorde dock lite klassiska nybörjarmisstag som att glömma att tejpa bröstvårtorna och då blir resultatet så här: 


Här kan ni läsa om när jag och mina kompisar åkte till Stockholm för att springa Stockholms Marathon 2010 tillsammans. Jag lyckades lura i alla att slå vad med mig under en festkväll cirka ett år innan maran om att vi skulle debutera (jag hade sprungit den en gång innan) i Stockholms maran tillsammans och klara av den. Vi var till slut 6 personer som skulle springa maran och som åkte till Sverige. Tyvärr så var jag som sagt med i en bilolycka och kunde inte springa. Tack vare den olyckan existerar den här bloggen som jag började skriva på under sjukskrivningen. En annan kompis gjorde sig illa i ryggen och kunde inte heller springa. Av 6 spanjorer (med mig inkluderat) sprang till slut 4 och alla klarade av maran på jättebra tider! Brorsan och en av hans kompisar debuterade också och det gick jättebra för dem också.

Jag får dock nöja mig med senaste numret av spanska versionen av Runners World idag och sitta och bita på naglarna i min nervositet över hur det går för brorsan...


Kom igen nu brorsan!!! Don't think, just RUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUN!!!!
...för jag tog en taxi in till jobbet och lämnade mina papper om sjukskrivningen.

Här i Spanien måste man lämna in de papper som du har fått från din läkare på att du är sjukskriven inom 2-3 dagar tror jag att det är. Alltså, originalen. Lite knäppt eftersom man ju är sjukskriven och kanske inte i världens bästa form... Oftast kan någon annan lämna in dem åt dig, typ en familjemedlem. På mitt jobb tillåter de oss att skanna in dem och skicka över med mail. Jag tog hellre taxi dit och gav dem dessa personligen eftersom jag är så uttråkad av att ligga på "sofflocket" hela dagen.

Jag får 100% av min lön fast jag är sjukskriven tack vare mitt företags "policy". I vanliga fall får man 0% de 3 första dagarna, efter 3 dagar får man 65% och är du sjukskriven i mer än 2 veckor får du 100% av din lön. Detta betalas ut av spanska staten. Många företag brukar dock betala mellanskillnaden så att du får 100% direkt från första dagen.

Jag fick se andra MÄNNISKOR idag och känna mig lite normal igen. Ungefär så kändes det! Jag passade på och åt lunch med denna tjej, "Ainatt", som fick mig på gott humör.
...vem som helst! Speciellt när man är tillsammans med vänner en dag som idag!
Lunch måste man ju ändå äta så varför skall man äta hemma? Vi hamnade på Zerain som tillhör en av mina favoriter på sistonde och det börjar bli lite väl tjatigt om denna restaurang här på bloggen. Men som jag brukar säga:

"Hay crisis en España, no doy dinero a ninguna ONG, ¡pero voy a menudo a mis restaurantes favoritos, así sobreviven la crisis gracias a tener más clientes!"

(Det är kris i Spanien, jag ger inte pengar till någon välgörenhetsorganisation, men jag går ofta till mina favoritrestauranger, på så sätt överlever de krisen tack vare att de har fler gäster!)



Lite "medicin" (inte min, fast jag smygprovade lite, lite...)
Efter lunchen gick (eller jag hoppade fram på mina kryckor så gott som det går) vi till baren Casa Pueblo som ligger precis på gatan brevid.
Jag och mitt onda ben ute på "bus" igen
Nu räcker det med foton på hur jag missköter mig och inte följer doktorns order om att ligga still, va?

Riktigt gott te, "té moruno" (moriskt te, dvs. med färsk mynta) drack jag och vi blev bjudna på en jättegod tårta som liknade en morotstårta fast med skogsbär eller något liknande.
Min kompis tog med sig en present till mig, världens godaste, fyllda (med äppelmos, choklad och citronkräm) "magdalenas" (muffins) från Segovia. Smal blir man inte direkt när man är sjukskriven och alla skämmer bort en med godsaker...