Visar inlägg med etikett Barrio de Salamanca. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barrio de Salamanca. Visa alla inlägg
Jag har hittat en ny japansk favorit! Restaurangen heter Txa Tei och ligger på gatan General Pardiñas 8, i stadsdelen "Barrio de Salamanca".

Själva restaurangen var väldigt liten inuti och ser inte speciellt fin ut, vilket tycks vara typiskt för de allra bästa japanska restaurangerna här i Madrid...ju fulare lokal desto bättre mat.

Maten är inte speciellt billig, men det går att få en avsmakningsmeny för 42€ per person. Dock bör man säga till redan när man bokar bord. Något vi inte hade gjort, men ägarinnan (?) ordnade fram en alldeles egen avsmakningsmeny till oss. 

Vilken överraskning det blev, allt smakade  helt fantastiskt och kvaliten på råvarorna var utsökt. Bitarna smälte i munnen.
Delikata, Sankt Jakobsmusslor. Råa, men så goda!
Spanjorerna trodde att "jamon iberico" är det enda som smälter i munnen, tills de provade den här tonfisken.


Tempura fast med skaldjur som de hade lyckats bevara saftig inuti.
Största överraskningen var körsbärstomaten, den smakade lätt parfymerat, nästan som rosor. 
Denna rätt blev resten av sällskapets favorit för det smakade "barbacue" trots att det var fisk. Jag bar väldigt mätt vid det här laget och blev inte alltför imponerad, men helt okej.



Min brasilianska bästis eller "min försvunna syster" som jag brukar kalla henne, för vi är så lika i vårt sätt att vara och tänka. 
...är glass i stora lass!
Yogurtglass är min favorit för det är inte lika sött och läskar bra. Det är dessutom 100 % naturliga ingredienser i den och inte en massa konstgjorda. Yogur cream ligger mittemot Retiro precis vid hörnet där Lope de Rueda gatan möter Ibiza gatan.
 
Den är lite svår att hitta just nu för de håller på att bygga utanpå fasaden, men ingången ser ut så här:

Bra service och trevliga människor som jobbar på Yogur Cream

...eller som man säger här "fiesta" (fest) eller "marcha" (är egentligen en gångart hos hästar, men är även ett slangord som betyder typ festa).
Efter middagen igår befann jag mig som sagt i närheten av Retiro, så jag tänkte att det kanske skulle vara kul att gå till Ramses för att betala svindyra drinkar på ett halvtomt ställe, lyssna på halvbra musik och glo på alla snobbar och opererade tjejer när det ändå låg så nära restaurangen.
Tji, fick jag. Stället var fullt, det var inte så himla mycket snobbar där, tjejerna var snygga utan operationer (inte alla dock...), musiken var riktigt, riktigt bra och det var jättebra stämning eller som man säger på spanska då "habia mucha marcha" (det fanns mycket fest). Drinkarna däremot, ja dom var snordyra. 27 Euro för 2 drinkar! Med det är sånt man får stå ut med när man har en sådan utsikt som Ramses har. Det ligger mittemot Puerta de Alcala och Retiroparken och tillhör nog bland de kändaste uteställena i Madrids nattliv.

Tennisspelaren Tommy Robredo var en av gästerna. Vissa tjejer såg ut som Kim Kardashian look-alikes. Det fanns en salig blandning av spanjorer och utlänningar dessutom. Men inte den turisttypen som hänger runt ställena vid Huertas gatan utan dessa såg ut som de visste vart de skulle denna kväll dvs. de hade inte hamnat där av en slump.
Jag var mest upptagen med att dansa och ha kul så det blir inte mycket bilder på Madrids guap@s (snyggingar) denna gång. Ni får hålla till godo med dessa tjejer varav de två mörka var spanjorskor och blondinen en jättetrevlig rysk tjej som hette Luba.

Bartenderna fick fnatt ett tag och dansade helt knäppt till nån knäpp låt som handlade om "agua" (vatten)...


...är ju naturligtvis restaurangen Viridiana.

Restaurangen ligger på gatan Juan de Mena 14 som ligger precis vid Retiroparken. Denna restaurang tillhör mina absoluta favoriter. Eller bättre sagt, den är min favoritrestaurang. Inte bara i Madrid utan i jämförelse med alla de olika restauranger i olika städer och länder som jag har besökt. Inte ens de restauranger med michelinstjärnor som jag har varit på slår denna restaurang.

Ägaren Abraham Garcia lyckas alltid med konstycket att förena det traditionella med moderna eller utländska varianter utan att förlora en uns av smakerna. Jag har nog aldrig på en enda restaurang kännt smakerna i maten så bra och så intensivt som här. Abrahams smaklökar är nog från en annan planet...
Vi åt hans berömda "gazpacho" (traditionellt brukar det vara en kall tomatsoppa) gjord med jordgubbar och sill (låter knäppt men smakar himmelskt) och en blini med ägg samt "sobrasada de oca" (en rå bredbar korv traditionellt görs den på fläskkött men nu var den gjord av gås). Detta ingår som en "aperitivo" och den får man gratis.
Sedan fick vi en till rätt som Abraham bjöd oss på. Oxtunga med en peruansk-japansk "touch" pga såsen (Nikkei).
Efter detta kom våra förrätter in. Jag hade fegt nog beställt in en sallad för att orka med efterrätt efteråt, men som jag alltid misslyckas med för jag hinner bli så himla mätt här. Inte konstigt eftersom jag oftast har hunnit trycka i mig minst 4-5 olika rätter innan.

Salladen var dock inte vilken sallad som helst utan ljummen och fylld med bläckfisk, musslor, jakobsmusslor, hjärtmusslor osv. med en underbar dressing till. Till varmrätt åt jag "canelones" (typ fyllda pasta rullar) fyllda med olika viltkött som viltsvin kokt med choklad.
Sambon "el gato" åt en annan förrätt, en fisk och skaldjurssoppa, och sedan åt han en risotto med 4 olika svampar (bland annat med kantareller) och som hade "mollejas" (bräss gjord på får).
Efter all denna mat hände det som alltid händer mig här, men ingen annanstans. Jag var så proppmätt att jag inte ens ville titta i dessertmenyn. Sambon beställde "Panna cotta - Capuccino” de Chocolate amargo, Café  y  Coco de Colombia, al Ron de la Martinica" (Panna cotta med choklad, kaffe och kokos).
Vad kommer in? Panna cotta och en liten present från Abraham, en "Requeson" (typ som ricottaost) med jättestora hallon och lönnhonung ("arce"), så jag hade inget val utan var tvungen att hjälpa honom att äta upp efterrätten. Till kaffet fick vi dessutom en liten detalj...
Notan var i saftigaste laget, men smakar det så kostar det. Och som man brukar säga här i Spanien fast då menar man mat "Una vez al año no hace daño".
...intogs på Casa Dani. Finns det något mer autentiskt tapasställe? De har godaste "tortillan" i Madrid, ni vet en sån där som är blöt inuti. Deras "Callos" (komage, kossans nos eller vad det heter och dylikt) är också väldigt populärt hos mina kompisar, inte hos mig dock. "Pisto" (grönsaker med friterat ägg) är däremot en av mina favoriter.

  

    

"Oreja de cerdo" (friterade grisöron) är en rikitig d e l i k a t e s s enligt majoriteten av spanjorer. Jag har testat dem och tycker att det känns riktigt läskigt när man tuggar på brosket. En mix av olika efterrätter bjöds på och en annan typisk spansk detalj är att de häller över lite Cointreau likör (apelsinlikör) ovanpå efterrätterna.


Casa Dani ligger på gatan Ayala 28 inne i saluhallen "Mercado de La Paz"