Visar inlägg med etikett spansk nutid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spansk nutid. Visa alla inlägg
...när någon har gått bort gör man på ett ställe som heter "tanatorio".
Idag har jag varit på en sådan, en "tanatorio". Här i Spanien så måste alla alltid när de dör "förvaras" i ett "tanatorio" innan begravningen sker. Du dör på sjukhus eller någon annanstans (hemma och dylikt), men sedan förs man (nästan direkt) till ett "tanatorio".

På ett "tanatorio" hyr familjen en sal, där inne ligger den som har gått bort i en kista (med locket öppet ifall man vill ha det så) i ett litet rum som har ett fönster öppet mot salen. Det brukar finnas en gardin framför fönstret i vissa fall. Oftast är salen uppdelad som i två salar och det finns en vägg emellan, så att de som föredrar att inte se den bortgågna inte behöver göra det. Hit kommer sedan familjemedlemar, släkt och vänner för att säga adjö och för att ge sina kondoleanser till den drabbades familj. Man gör alltså en likvaka, "velatorio" som det heter på spanska. Detta brukar pågå under minst en hel dag. Dagen efter brukar man ha begravningen. Innan den som dött förs bort så får man välja ifall man vill gå in och säga adjö genom att ge en puss på kinden.

Jag har alltid undrat ifall denna stress med att begrava beror på religösa skäl. Katoliker måste väl så snabbt som möjligt upp till himmelen, eller deras själar? Fast egentligen görs det nog pga klimatet här i södra Europa. I Norden kan det ju ta nästan upp till 2-4 veckor innan man begraver någon.

Dessa ställen, "tanatorio", är privata och är inte alls billiga. Här i Spanien existerar ett påhitt som är speciella begravningsförsäkringar. Man betalar alltså medans man är i livet för sin egen begravning. Det är lite makabert, men majoriteten av spanjorer gör detta. Det kändaste försäkringsbolaget för denna typ av försäkringar heter Ocaso.


Detta påhitt med begravningsförsäkringar hittades på under Francos tid. Folk hade nämligen inte råd att betala för sina familjemedlemmars begravning. Allt "tanatorio", begravningar (all service) var offentligt förr, men under slutet på 80-talet så beslutade PP (Partido Popular, högerparti) som vann kommunvalet i Madrid att det skulle privatiseras och då steg naturligtvis priserna med det. Idag är det en jättebusiness...

Vissa "tanatorios" liknar 5-stjärniga hotell. Man kan ha en buffet med mat och allt inne i salen ifall man vill. Här ser ni en sådan som heter San Isidro.

Ulrika i Segovia har också skrivit om detta nyligen. Läs om det här.
...är ost. Ja, OST.

Jag såg ett intressant reportage på TV häromdagen, programmet heter "Equipo de investigación" (undersökningsteamet). "Contrabando de comida" hette avsnittet (matsmuggling) och de berättade om hur snabbköpen och livsmedelsaffärerna förlorar mer och mer pengar pga allt snatteri. Snatteriet har ökat markant på sistonde (pga den ekonomiska krisen och arbetslösheten) och det som stjäls mest över allt annat är ost. Speciellt de ostar som är förpackade som "halvmånar" (se bilden ovan). Det är tydligen lätt att stjäla och gömma i kläderna och ganska dyrt så snattarna tjänar på det när de säljer vidare osten.

Det existerar speciella "trafficker" som köper upp den mat som snattarna stjäl och sedan säljs denna mat vidare till vanliga människor på gatan (hemmafruar etc.). Man kan göra en beställning av en särskild produkt hos den som snattar och så tar det ett tag sedan har de "levererat" detta till dig. Det är till och med såpass organiserat att det existerar illegala "matvaruaffärer" i vanliga lägenheter dit folk går och handlar. Illegala marknader uppstår på vissa ställen ute på gatan och de som säljer maten har sin speciella plats för sitt försäljningsstånd. Olika maffior sköter dessa.

Livsmedelsaffärerna ringer inte ens längre till polisen ifall de tar fast en snattare. Varför? Jo, de förlorar bara tid. Polisen kommer, papper måste fyllas i, gå till polisstationen för att efter en timme så har snattaren släppts ut och är tillbaka i affären för att stjäla.

Här i Spanien finns det en lag om "hurto" (stöld) som säger att det räknas inte som ett brott ifall man stjäl något utan att använda våld eller hot mot personer och värdet av det stulna är under 400 Euro. Detta börjar bli ett enormt problem i Spanien för samma sak gäller med ficktjuvarna i metron. Stjäl de din plånbok utan våld och värdet är mindre än 400 Euro, så spelar det ingen roll ifall de har blivit fasttagna av polisen. De är ute igen efter en halvtimme - timme.
...existerar ännu.

Jag chattade (jag jobbar hemifrån idag så det blev via en chatt) nyss lite snabbt med en kvinnlig jobbarkompis som har två barn. Hon berättade glatt om sin helg. Hon och hennes man hade blivit hembjudna till några kompisar där det var ett annat par inbjudna. Min jobbarkompis är lite över 40 år gammal och så här beskrev hon dagen ute hos kompisarna:

"nosotros el sábado fuimos a El Escorial a casa de unos amigos
a pasar el día
paella, piscina, sobremesa.... 
los chicos puro y todo...
y las chicas "cotilleando" y con los niños
¡tipical! spanish!!!!"

(I Lördags så åkte vi till El Escorial till våra kompisars hem för att spendera dagen där. Paella, pool, "sobremesa" (när man sitter kvar efter lunchen vid bordet och pratar längeeee, oftast med en drink eller likörer)... Killarna rökte cigarr och allt... och tjejerna "skvallrade" och var tillsammans med barnen. Typiskt spanskt!!!!)

V A D?!!!! Ibland blir jag trots alla mina år i Spanien lika förvånad som om det vore första gången jag såg något sådant. Jag lyckas ju tydligen att leva i min egen omedvetna bubbla tack vare att min spanska sambo "el gato" inte alls är typisk spansk...

Ett annat exempel på ett "typiskt spanskt" beteende är när jag och sambon var över hos några kompisar och hälsade på över dagen (inte i Madrid utan i Portugal, de är dock spanjorer). Vi gick ned till stranden med deras döttrar. Vi han knappt komma dit och så sade vår manliga vän till min sambo: "Kom nu "el gato" så skall jag visa vänstra delen av stranden vid hamnen och så" och så stack de iväg och var borta i nästan 2 timmar medans vi kvinnor blev kvar med hans döttrar.

Samma visa upprepades efter lunchen. Vi kom tillbaka till stranden och vår manliga vän sade att han ville visa den högra delen av stranden och klipporna denna gång. Nu sprang hans yngsta dotter efter dem och ville följa med sin pappa och han vände sig om med en uppgiven syn och började säga saker som "gå tillbaka till mamma ni skall ju bada det kommer bli mycket roligare" och "mamma kommer att köpa en bulle till dig". Dottern kom till slut tillbaka med en ledsen min. Efteråt berättade min sambo att vår kompis hade sagt till honom "jag känner mig lite elak för att jag skickade tillbaka henne, men det blir trevligare för oss så". Där på stranden blev vi kvinnor kvar för att "cotillear" för det är väl det riktiga kvinnor ägnar sig åt?

En annan hade ju kunnat tro att vår manliga kompis ville sticka iväg på stranden och smygglo på toplesstjejer tillsammans med min sambo. Min sambo behöver inte smyga iväga för att göra sånt för jag brukar högt och tydligt förvarna honom om det kommer nån tjej med snygga bröst "kolla in tjejen, vilka bröst hon har!" + att snyggaste bruttan med topless (jag, såklart!) oftast ligger brevid honom på stranden, hö, hö. Tydligen var det inte så att kompisen kollade in nån utan han ville bara ha ett "vanligt manligt" snack med sambon...

Vid ett annat tillfälle när jag och en kompis var och hälsade på en jobbarkompis som precis fått barn (i Juni), så reagerade jag också över "typiskt spanskt manligt" beteende. Vi var hemma hos henne med bebisen, medans hennes man tog hennes andra son och åkte till poolen. Vi kom dit lite senare och när vi kom fram till poolen satte vi oss på handukar brevid hennes man som satt ned och snackade med kompisar. Min kompis och vi två tjejer hade inte setts på över 3 månader och nu äntligen var vi tillsammans igen. Min kompis ger sin man bebisen som sover lugnt. Hennes man sitter där lugnt med bebisen i famnen och vi tre tjejer kan prata lite högre och skratta utan att vara rädda för att väcka bebisen. Efter max 10 minuter kommer hennes man med bebisen (som fortfarande sover) och försöker ge tillbaka bebisen med ursäkten om att han har börjat klagat (bebisen alltså) och att hon borde ge honom bröstmjölk... "Men han sover ju och är jättelugn. Han har dessutom redan ätit 3 ggr på den korta tid vi inte har setts", svarade min kompis. Hennes man gick tillbaka till sina kompisar, men det tog ungefär 10 minuter tills han ändå hade lyckats lämna över bebisen till min kompis som lade honom på handuken där han lugnt sov vidare... Min kompis brukar alltid säga att hennes man hjälper henne 50% med ungarna hemma. My ass...., säger jag.

I Sverige tycks ni ha andra problem nuförtiden än att killarna är för "machos"...:
http://blogg.tara.se/katerina-janouch/2013/06/10/soderhipstern-sexualiteten-och-relationsfobierna-3-0/
...borde ha vunnits av Eva! 

Hon kom tyvärr på andra plats i tävlingen.  Eva var vår favorit när vi satt hemma i soffan och tittade på Masterchef. Hon verkade inte bara vara trevlig utan hon hade stor fantasi när hon lagade maten. Eva verkade inspireras av smaker istället för att försöka härma kända kockars recept som vissa andra deltagare gjorde.

Jag träffade Eva i La Latina och fick bekräftat att hon är trevlig, faktiskt otroligt jättetrevlig. En riktigt schysst tjej. Hon berättade att hon var jättenöjd trots att hon bara hade kommit tvåa för hon har fått massor av jobberbjudanden etc. 

Jag hoppas att hon har tur i sitt nya yrke. Vem vet, kanske har man turen att få äta hennes mat nån gång i framtiden ifall hon jobbar i köket! 

Mucha suerte en el futuro Eva! ( Lycka till i framtiden Eva!)
...ifall nåt är brutet eller inte. Jag tycker ivarje fall inte att det ser ut som det, men då är jag inte någon expert. Jag får helt enkelt vänta tills imorgon då doktorn ger sitt utlåtande...eller "dom" ifall det blir något negativt som jag helst inte vill höra.


Nu måste jag få klaga lite över Spanien. Jag har ingen privat sjukförsäkring för jag har hitills vägrat att gå den vägen pga att privat sjukvård är helt emot vad jag tror på. Tyvärr så börjar jag mer och mer bli övertygad om att jag behöver det. Allt blir så mycket billigare och lättare då (kortare väntetider, mindre sparande på olika självklara saker som att få röntgas en extra gång osv.). Den offentliga sjukvården har tyvärr den nuvarande regeringen sett till att sakta men säkert försöka rasera totalt. De vill nämligen privatisera allt. Sedan blir det inte bättre av att du får en sådan specialist (inom traumatologi) som jag har. Han sade till mig att ha på gipset i 3 veckor och att jag skulle sitta still med benet högt. Sedan sade han att efter dessa 3 veckor kunde jag själv ta av mig gipset. ¡¡¿Qué?!! (Vad?!!)

"Men, borde jag inte komma hit och ni ser hur det ser ut när jag tar av mig gipset?", undrade jag.

Nej det behövdes inte alls, inte behövdes någon speciell behandling efteråt heller utan jag skulle bara sätta igång och gå. Fast det skulle bli väldigt svullet i en början och då måste jag vila. Men ingen sjukgymnast skulle ens behöva titta på min fot för att se ifall allt är okej. Väldigt normalt måste jag säga...alltså, efter 3 veckor i gips tar han förgivet att allt är jättebra och läkt och att jag bara kan sätta igång och promenera! Helt otroligt. Som sambon "el gato" sade: "Han tror att han är Gud och ser i framtiden hur allt kommer att vara." Jag vet inte ifall han, läkaren, agerar som han gör för att han tror att han är Gud eller för att han helt enkelt är lat. Men normalt är det inte!

Med andra ord, så stack jag till den vanliga privata kliniken med sjukgymnaster där jag går regelbundet för att höra deras läkares åsikt. Många av deras patienter är kända löpare, fotbollsspelare och basketspelare, så dem litar jag ganska mycket på. Läkaren tyckte som sagt inte att man ens borde ha gipsat mig ifall nu inget var brutet. Nu misstänker hon dock att något litet ben är brutet för det gjorde för ont på fel ställen. Därför röntgades jag. Nu väntar jag med spänning på att få höra resultatet imorgon, så håll tummarna då också!!! Pliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiis!

...bort.

Detta tycker ivarje fall Rouco Varela som är kardinal och ärkebiskop (kanske är det kardinalbiskop) i Madrid.

I tidningen El Publico kan du läsa hela artikeln "Rouco Varela señala que la causa de la crisis es "el olvido de Dios"."

Jamen, vad bra att få veta detta! Då behöver spanjorerna ju bara börja be lite oftare och intensivare till Gud, så löser sig krisen snart!

Jag fick en fråga om jag visste hur det är att arbeta som läkare här i Spanien. Tyvärr har jag inte själv någon erfarenhet, men snälla Carina skrev en svarskommentar som jag publicerar här så fler kan ta del av denna information.

"Jag har några läkar-vänner, och är själv sjukgymnast, så vet en del;

Efter grundstudierna (5-6 år) måste alla göra MIR-provet, vilket innebär att de under ett år bara studerar dygnet runt. Beroende på hur bra poäng man får i provet så kan man välja den specialistinriktning man helst vill (eller inte) och var man vill jobba. Även allmänläkare är en specialistinriktning. Under några (fyra?) år jobbar man på sjukhus eller liknande ställe, men under uppsikt av äldre läkare. Under den här tiden får man kring 1000€ netto/månad i lön. Efter denna period, då man är helt färdig läkare, stiger lönen, men inte till svenska nivåer. Det kanske rör sig kring 2000-3000€ netto/månad. Eftersom de kommunala läkarna oftast bara jobbar ungefär kl.8-15, passar många på att extrajobba privat på kvällarna och då tjänar de ihop en rätt så "svensk" lön.

Alla läkare vill jobba kommunalt, eftersom lönen och villkoren är bättre än privat. De bästa läkarna brukar man hitta kommunalt (och samma läkare privat på kvällarna).

Läkarna har det alltså rätt så bra, fast det finns även bland dem en del arbetslöshet. Men som utlänning kan det säkert vara lite komplicerat att få jobba i Spanien, främst eftersom jag antar att man måste göra MIR-provet. Men lycka till :)
"

En kommentar från mig är att man bör kanske också tänka på att oerhört många spanska läkare åker till t.ex. England och till Norge för att arbeta. Där finns det tydligen mer jobb och lönerna är högre.
Jag fick en förfrågan via mail som jag tänkte vore intressant för andra att få läsa om, så jag publicerar det här(jag har kortat av mailet):

"Hej, finns det några jobb där du tjänar 2500 i månaden? eller mer? Finns det jobb med "normal" lön, enligt mina svenska mått. Finns det möjlighet att få ett högavlönat yrke? I vilka sektorer? Jag som sagt tänkte studera Medie och kommunikation nu, eller ekonomi och marknadsföring. Pratar såklart flytande spanska."


Jag inte riktigt ifall du pratar om Euro men jag antar det. Dessutom antar jag att du pratar bruto (dvs innan skatt)?

Jag kan prata om min erfarenhet i Madrid då jag bara har bott här. Hur som helst så får man högst löner i Madrid som är huvudstaden och i Barcelona. I resten av Spanien ligger lönerna lägre, men då är det ju också mycket dyrare i dessa städer (speciellt i Madrid som är jätte-, jättedyrt). Jag betalar t.ex. en hyra på 1000 Euro och då ingår inte varken värme eller vatten (som många ggr i Sverige). Fast jag bor i och för sig inne i city och har en lägenhet på 3 rum med 2 badrum och pool, garage och källarförråd. Min lägenhet är ett riktigt fynd här i Madrid.

Här kan du se vad hyrorna i Madrid ligger på: http://www.idealista.com/alquiler-viviendas/madrid-provincia/mapa

För att få ut 2500 i netto (dvs. efter skatt) så ligger årslönen på runt 50 000 Euro / år. I Spanien får man lön 14 ggr / år (extralön vid jul och en extra i Juli).

Jag har dåliga nyheter för dig...inom Medie och kommunikation eller ekonomi och marknadsföring så tjänar man inte dessa löner. En sådan lön som 50 000 Euro / år ligger i absoluta toppskiktet i Spanien (Madrid). De områden där du kan komma upp i en sådan lön är inom IT och ingenjörsyrken (t.ex. industri, arkitekt, fast det går inte så bra för dem nu då bostadsbubblan har spruckit). Inom IT så vet jag folk som jobbar för ett företag som finns i hela Spanien. De som jobbar i Malaga för detta företag tjänar 40% mindre än de i Madrid som arbetar för samma företag och utför precis samma jobb.

Vi har en kompis som är "ung" (30 år) och hon har lyckats inom Marknadsföring. Hon närmar sig den lönen du snackar om fast hon har ett tag kvar. Men hennes fall är typ ett på tusen (eller miljonen?!). Hon har pluggat företagsekonomi + en Master i marknadsföring. Hon var dock tvungen att arbeta i över ett år "gratis" som "becaria" (typ praoelev eller trainee) innan hon blev fast anställd på företaget som är bland det största telefoniföretagen i Spanien. Sedan hade hon turen att hon har på några få år fått bättre tjänster och med det högre löner. För de övriga "becarios" har det dock inte gått lika bra. Jag tror de var runt 20 stycken och endast 2-3 stycken fick fast anställning efteråt. Av dessa som jobbar kvar så tjänar ingen det hon tjänar.

Jag har en annan kompis som har jättelång erfarenhet inom Marknadsföring och hon var nån slags chef. Henne har det inte gått lika bra för. Efter ca 11 år på samma företag fick hon sparken pga krisen. Hon var arbetslös i över 2 år tills hon fick jobb igen (hälften av lönen och ett slavjobb, dvs. många timmar). Nu har hon fått sparken igen pga krisen, resten av avdelningen fick även de sparken. Hon anser att det är praktiskt taget omöjligt att få jobb inom Marknadsföring just nu (har pågått i ca 3 år eller mer).

Visst finns det såna jobb som du pratar om, men ärligt talat...de växer inte på träd. I dagens Spanien är det ganska orealistiskt att hoppas på att få en månadslön på 2000 - 2500 Euro efter skatt. De som tjänar sådana löner har oftast haft mycket tur.

Själv jobbar jag inom IT och det är nog där man tjänar som mest just nu. Inom IT finns det knappt någon arbetslöshet. I början om man är helt ny och kommer direkt från Universitetet, så får man nog räkna med låga löner ibörjan. Då menar jag riktigt låga löner (runt 12 000 - 15 000 Euro / år) om man har otur. Men detta vet alla om och i början inom IT så får man räkna med att byta jobb (byta företag) ofta för på så sätt så lyckas man få upp lönen. Har man jobbat ett par år och har lite erfarenhet så kommer man upp i 27 000 Euro / år innan skatt, dvs. ca 1450 Euro / månad efter skatt. Jag känner flera som är runt 28 - 31 år som tjänar runt detta och de har minst 2 - 3 års erfarenhet.

Jag skulle gissa på att en medellön inom IT ligger på runt 32 000 -34 000 Euro / år. Då bör du också veta att man brukar få extra förmåner här som t.ex. gratis eller billigare privat sjukvård. Samt alla brukar få som "rikskuponger" (dvs. luncherna betalda) som betyder runt 2000 Euro / år fritt från skatt.

Här finns en intressant webbsida där du kan räkna ut hur mycket din spanska lön blir efter skatt: http://www.calculatusueldo.com/calcula_tu_sueldo_neto.htm

Innan skatt: http://www.calculatusueldo.com/calcula_tu_sueldo_bruto.htm

På dessa jobbsidor kan du se vilka löner som erbjuds just nu:

http://www.infojobs.net/
http://www.monster.es/

Arbetslösheten i Spanien består mestadels av människor som inte har Universitetsutbildningar. De är de människor som tack vare bostadsbubblan innan krisen i Spanien lyckades få välavlönade jobb och hoppade av studierna eller inte ens studerade. Sedan hände det som vi alla vet. Bubblan sprack och dessa människor kommer nog aldrig mer få chansen att ens komma i närheten av de löner de en gång tjänade om de överhuvudtaget får jobb. De som har Universitetsutbildningar och är arbetslösa är de som står först i kön och som slåss om jobben (även de lågavlönade som de inte skulle ha tittat åt förr).

Det finns dock riktigt bra löner inom IT, speciellt ifall du arbetar för multinationella företag (behöver inte vara IT företag, men inom deras IT avdelningar). Det är alltid lättare ifall man dessutom kan olika språk och sedan skall man naturligtvis ha turen på sin sida och se till att man vidarutbildar sig hela tiden för att "utmärka" sig. Man ta kontakt med en "headhunter" (många gånger tar de kontakt med dig oftast via Linkedin) och då brukar man kunna komma åt toppjobben i och med att det ligger i headhunterns intresse att du skall bli anställd med så hög lön som möjligt. De får ju kommission på lönen du får (ej av dig, av företaget som betalar dem för att hitta dig).

För att ge dig lite hopp, så kan jag säga att jag tillhör de som har haft oerhörd tur. Jag har arbetat inom IT i Madrid i ca 9 år och har nu turen att tillhöra "toppskiktet" lönemässigt just nu. Fast då startade jag med skitlöner som låg på runt 15 000 Euro / år innan skatt (!). Men sedan gick det ganska snabbt för jag såg till att byta företag ofta och hade turen att en headhunter letade upp mig och letade upp de bästa jobben. Men om jag jämför bland mina kompisar (utländska och spanjorer) så är det nog tyvärr (bra för mig, men inte så vanligt för andra) jag som tjänar mest.

Till er som vill flytta till Madrid just nu kan jag bara säga att det bästa är nog att få jobb innan ni flyttar hit. Det allra bästa är nog att arbeta för ett internationellt företag i Sverige och sedan begära förflyttning. För att överhuvudtaget kunna "slåss" om de bästa jobben så bör man ju självklart prata spanska flytande + andra språk. Det är ingen idé att komma ned hit utan att kunna spanska längre tyvärr.

Men till er som drömmer om att komma hit. Studera och förbered dig och ge inte upp din dröm!
...och jag inser hur skönt det är att jobba hemifrån.

Jag tände lite ljus, drack en kopp te och åt lite tupla-choklad som mamma hade med sig för 2 veckor sedan samt satt och tyckte synd om mig själv.

Min nya chef gillar inte att vi jobbar hemifrån (tvärtemot vad vårt företag tycker, de anser att det är bra), så det är ytterst sällan jag kan göra det nuförtiden ifall jag inte har en väldigt bra ursäkt.

Här satt jag och tyckte synd om mig själv tills jag insåg att jag ivarje fall har ett jobb och dessutom ett välavlönat sådant. Jag borde skämmas att jag sitter och tänker såhär medans en stor del av landets befolkning är arbetslösa (25%) eller kämpar att överleva med skitkontrakt och skitlöner.

Vi har nu gått från "Mileurista" (de som bara tjänar runt 1000 Euro / månad trots universitetsutbildningar, masters (vidareutbildning) och skitkontrakt) till att uttrycket "nimileurista" (inte ens tuseneuro) börjar bli vanligare. Jag känner flera som jobbar med IT och har universitetsutbildning, jobbar i skift (dygnet runt, ena veckan morgon, nästa kväll och nästa natt) och kan flera språk och de tjänar bara 625 Euro / månad!

Allt fler spanjorer drar från Spanien (för gott?) och även på mitt jobb sker det. Vi har turen att vi jobbar för ett multinationellt företag vilket innebär att det är lättare för dem som vill att få jobb inom samma företag fast i andra länder. Just nu känner jag runt 15 spanjorer som har bytt land som jobbar för mitt företag!

I Juli 2011 var den vanligaste lönen bland spanjorer 15 500 Euros / år. Dessa människor tjänade då mellan 625 Euro - 1100 Euro per månad.

Om du vill läsa lite om situationen i Spanien:

För dig som kan spanska:

Generación nimileurista

Yo soy 'mileurista'

España, un país de clase mileurista

¡Quiero ser mileurista!

På engelska:

Spaniards who grew up in boom years now set their goals low

På svenska: Spanjorer flyr landet i jakt på försörjning