Visar inlägg med etikett svensk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svensk. Visa alla inlägg
...det har man chansen att göra nu på Lördag.

En bloggläsare bjöd in mig och jag tänkte passa på att hjälpa till genom att göra lite reklam för deras svenska julbord här i Madrid. Här nedan hittar ni detaljerna. Alla frågor får ni fråga Tess (kontaktinformation i affischen) om.

Information om Julbord i Madrid för svenskar
 
 
Jag vet inte själv än ifall jag kommer att kunna gå då jag har födelsedagsfirande på gång i helgen, men detta tycker jag var ett roligt initiativ. Jag hoppas på att kunna gå dit för jag är sugen på lussekatter!!!
...och spanjorerna upphör aldrig att förvåna mig.

Annika i Sevilla skrev i ett inlägg  om en artikel som hon hade läst i tidningen Sydkusten.


En viss Bosse, svensk som är busschaufför och reseledare i Almuñécar under vintermånaderna, säger bland annat saker som:

"De promenerar mycket på sin lediga tid, och där finns en stor skillnad mellan dem och oss. Vi stressade turister har alltid ett mål med promenaden, vi ska någonstans. För spanjorerna är promenaden ett mål i sig. De lever ett annat liv än vad vi stressade skandinaver gör"

Sedan berättar Bosse om skillnaden i dygnsrytm och siestan. Kallar det som svenskarna ofta uppfattar som ineffektivitet för spanjorernas sätt att inte stressa.

¡¡¿Qué?!! (Vad?!!)

Det här med att spanjorer inte stressar och att de sover siesta... I Madrid stressas det och ingen jag känner sover siesta. Kanske har det hänt nån helg men inte annars.


Sedan fortsätter Bosse med:

"Här är ett annat tempo. Jag har inte haft klocka på mig på två år. Är du till exempel ute och kör bil kan du stanna till var som helst, bara du slår på dina varningsblinkers, och så får folk tuta lite. Ska någon parkera stannar alla upp. Ingen stress i trafiken."

Ha, ha...vilket dravel!!! Det märks att han bor ute på kusten i ingenstans!!! OCH under VINTERN = inget folk där överhuvudtaget!!! Skulle man komma på tanken att stanna var som helst i Madrid så riskerar du att antingen bli överkörd eller att åka på stryk... Tar man för lång tid på sig när man parkerar så brukar medtrafikanterna bli helt hysteriska och börja tuta som galningar. Detta händer även när trafikljusen slår om till grönt. Tar du en sekund för länge på dig så tutar de redan...

Eller det kanske helt enkelt är sådan stor skillnad mellan de spanjorer som bor vid kusten och de i storstäder? Det tvekar jag verkligen över. Jag tror snarare att de svenskar som bor ute längs kusten lever på ett annat sätt. De flesta är ju pensionärer eller är enbart där under vintermånaderna t.ex. då det knappt finns några människor där överhuvudtaget. Vilket naturligtvis betyder att tempot är lugnare.

och roar sig med sarkastiska kommentarer idag.

Orsaken? Nyheten om "Una mujer de la limpieza roba un tren y lo estrella contra un edificio en Suecia" (En städkvinna stjäl ett tåg och kraschar det mot en byggnad i Sverige) har tagits emot med mycket humor här i Spanien...
I tidningen El Mundo fanns en artikel med idag om kvinnan som stal ett tåg och kraschade mot ett bostadshus (se Aftonbladets artikel här).

El Mundos läsare förundras över detta tilltag och passar på att kommentera under artikeln.

Här har ni ett litet urval av alla dessa och ett ypperligt exempel på spansk humor som jag har översatt:

¡¡Estos nórdicos tan serios y responsables,.....¡¡ (Dessa ordentliga och ansvarsfulla nordbor!)

¿Y que quería hacer con el tren? ¿Llevarselo a su casa? Que risa (Och vad ville hon göra med tåget? Ta med sig det hem? Vad roligt)

Anda que si esto ocurre en España, lo que dirían nuestros civilizados vecinos del Norte de nosotros. Ah, claro, que este accidente lo provocó una señora de la limpieza, seguro que era inmigrante. (Kom igen, ifall detta hade skett i Spanien. Vad skulle våra civiliserade grannar i Norr säga om oss. Ah, det är klart, denna olycka provocerades fram av en städtant. Hon var säkert invandrare.)

Buenas medidas de seguridad, se nota que están muy avanzados. Pero es lógico, con el frío que hace le pegan al pimpli como locos y luego pasa lo que pasa. (Bra säkerhetsåtgärder, det märks att de är väldigt avancerade. Men det är logiskt, pga av kylan de har så super de som galningar och sedan händer det som händer.)

Suecia, 3 familias en una casa??? , se roban trenes????,... y esto es la mejor parte de Europa??? (Sverige, 3 familjer i samma hus???, de stjäl tåg????, ... och detta är den bästa delen av Europa???. Detta missförstånd har uppstått pga att det i den spanska artikeln stod att 5 personer från 3 olika familjer befann sig i byggnaden under olyckan och de tror att det rör sig om en villa)

Luego salió de allí y se hizo la sueca (Sedan gick hon ut därifrån och "gjorde sig svensk". Detta sista kommer från uttrycket "göra sig svensk" dvs. man gör sig dummare än vad man egentligen är)

Le habían dicho que si bebía no cogiera el coche, que mejor se fuera en el tren...(De hade sagt till henne att ifall hon skulle dricka alkohol så fick hon inte köra bil, det var bättre ifall hon tog tåget...)

Moraleja: no construyas tu casa al final de una vía ferroviaria. (Lärdom: bygg inte ditt hus vid slutet av en tågräls.)

Ves? ves? Cómo las mujeres no saben aparcar? (Märker ni? Märker ni? Att kvinnor inte kan parkera?)

Que no dé ideas, hay muchos que quieren huír de España y no tienen ni para el billete de metro..... (Ge inte idéer, det är många som vill fly från Spanien och de har inte ens råd med en tunnelbanebiljett....)

¿No era también sueca la que detuvieron por hacérselo con un esqueleto? (Var det inte också en svensk kvinna som de anhöll för att ha sex med ett skelett?)

Éste es el clásico caso de "tranquilos, que lo aparco ahí, que te aseguro que cabe".(Detta är det klassiska fallet "var lugna, jag parkerar den där, jag lovar dig att den får plats".)

Las medidas de seguridad son tan malas porque alli no se roba ni una bici que se deja en la calle, asi que no se necesitan. A esta señora su marido le dijo de hacer un trenecito y creo que no le entendio bien,,,(Säkerhetsåtgärderna där är så dåliga och behövs inte för de stjäl inte ens en cykel som blivit lämnad på gatan. Denna kvinnas man sade till henne att han ville göra "lilla tåget" och jag tror inte att hon förstod honom rätt (med "lilla tåget" här menas gruppsex där man ställer sig bakom varandra).

Señora, que no es lo mismo aparcar un coche de oido (plas, freno, adelante, pluf, freno, atrás) que hacerlo con un tren. (Frun (man tilltalar okända kvinnor så här), det är inte samma sak att parkera en bil med hörseln till hjälp (pang, bromsa, framåt, pong, broms, bakåt) som att göra det med ett tåg.

Det är väldigt många som skämtar i sina kommentarer om denna svenska kvinna och den belgiska kvinnan ( som råkade åka fel, körde vilse, utan att märka det och hamnade i Zagreb) (läs artikeln i El Mundo här och i svenska Metro här), men det får ni läsa själva ifall ni kan spanska. Nu är jag för trött för att översätta mer till min hemska "spenska" som jag kallar den!
Sofia i England skriver i sin blogg om var man känner sig hemma och det dåliga samvetet hon har över att hon inte riktigt kan svara ja på frågan ifall hon tycker att det är skönt att vara hemma när hon befinner sig i Sverige.
Jag känner verkligen igen det där. Jag minns att jag aldrig riktigt längtade hem till Sverige redan från start och då var jag bara 19 år när jag flyttade till Spanien.
Jag kunde längta till familjen och vännerna men inte mer. Varje gång jag åkte hem till Sverige på semester så hann jag bara hämta upp resväskorna på rullbandet och så frågade jag mig själv: ”Vad sjutton gör jag här? "Hur långt är det kvar tills jag får åka ”hem” igen"? Knäppt men sant. Sedan satt jag hela semestern och längtade tillbaka till Madrid…

Efter 4.5 år flyttade jag tillbaka till Sverige och hade med mig min spanska sambo. Tanken var att jag skulle studera och därför åkte vi dit. Redan första veckan undrade vad sjutton jag gjorde där igen. Sedan vantrivdes jag och längtade tillbaka till Madrid så att jag nästan hade fysiskt ont under de åren vi bodde i Sverige. När vi väl flyttade tillbaka var jag överlycklig.

Spanska sambon satt dock och längtade ”hem” (till Sverige) under ganska många år!!! Och detta trots att han själv insåg att han inte ville leva sitt liv i Sverige. Än idag efter så många år här i Madrid så tänker han fortfarande på vår lägenhet i Stockholm när han hör ordet hem.

Spanien vann matchen i min hemlängtan och i sambons fall var (är, han kanske fortfarande känner så?) det Sverige som vann.

Så kan det gå...!


Du skall ej...

...nysa i armvecket
(spanjorerna tycker detta är jätteäckligt för då blir ju din tröja smutsig. De nyser i handen istället för den kan man ju tvätta)

...säga att du skall gå och kissa vid matbordet eller någon annanstans
(spanjorerna blir förskräckta och tycker du ger för mycket detaljer)

...dela på notan på en restaurang
(du anses vara oerhört snål och patetisk)

...gå i badtofflor och strumpor
(spanjorerna skrattar rått och tycker att turisterna är töntar)

...bada i havet ifall det bara är 20-25 grader utomhus
(galna turister tycker spanjorerna)

...ligga på stranden och sola hela dagen och speciellt inte efter lunchen
(självmordsbenägna stackare anser spanjorerna oss vara)

...gå med korta shorts i storstäder
(har de ingen stil alls?, undrar spanjorerna)

...var jag himla glad att jag slapp uppleva i Sverige. Vilken tur att min semester i Stockholm bara varade tills den 11:e Juni.

Jag kommenterade lite skadeglatt på en blogg häromdagen om att jag minsann slapp betala för Victorias och Daniels bröllop då jag inte skattar i Sverige. Den glädjen höll ju typ i en sekund tills jag insåg att jag betalar för ett annat gäng som lever på oss vanliga dödliga...nämligen familjen Borbón.

Här i en av Spaniens största dagstidningar, el País, var rubriken i artikeln om bröllopet dagen efter följande;


"Emotivo y algo cursilón"

Vilket betyder känslomässigt och något...cursi betyder att någon försöker vara elegant och speciell utan att lyckas. Cursilón är superlativ av cursi.

Ha, ha...helskön rubrik :-)!
Jag är som sagt ganska uttråkat pga min ofrivilliga sjukskrivning och då denna blogg är ny och alla andra bloggare brukar ha med listor så tänkte inte jag vara sämre...

1) Namn

Börjar på M precis som Madrileña (feminint för madridbo)

2) Nationalitet

Svenska och finska. Min sambo "el gato" anser att "¡La sangre es lo más importante!" (blodet är viktigast!) så enligt honom är jag enbart finska (båda föräldrarna är från Finland) med turen att ha svenskt pass då jag råkade födas där och växa upp där. Saker som att vi aldrig pratade finska i min familj eller följde några finska traditioner ignoreras fullständigt...

Om jag blir tillfrågad så brukar jag välja den nationalitet som för tillfället retar upp folk mest (ett tag bytte jag dock till enbart finska, då Sverige förknippades med en enorm naturkatastrof som ett svenskt bolag anklagades för).

Ibland känner jag mig spansk till och med...och kan bli riktigt förvånad om jag jobbar på ett nytt företag och folk stirrar på mig i personalmatsalen. Jag glömmer nämligen att jag ser väldigt ospansk ut....vilket ibland är en fördel och ibland en nackdel som t.ex. när efterhängsna ficktjuvar tror att man är turist i tunnelbanan.

3) Jag bodde innan....

I Stockholm

4) Nu bor jag...

Madrid, Spanien

5) Jag flyttade...

..till Madrid första gången när jag gick ut gymnasiet...1993. Har bott här i 2 omgångar, totalt 11 år.

6) Varför flyttade jag?

Trött på Sverige och ville testa något annat och hade alltid varit sugen på att bo utomlands.

7) Fran mitt hemland saknar jag...

Filmjölk och svensk eller finsk mjölkchoklad, typ Marabou och Fazer. Nu har de dock börja sälja Marabou i flera svenska godisbutiker här i Madrid, som oomuombo pa calle Fuencarral eller Sött & Salt pa calle de Goya 113. Det börjar bli jätteinne att köpa svenskt godis och dyrt.....väldigt exklusivt. Här kan du se svenska ägarinnan till Sött & Salt i spansk TV, Telemadrid.

8) Vad finns i Sverige och inte i Madrid...

Oändliga långa barköer ute på gatorna (i Spanien finns det enbart kö ifall stället är för fullt, men så fort nån går ut så får man komma in) och svenskars naivitet (snällhet? dumhet?).

Frukost i alla dess underbara varianter (yogurt, filmjölk, frukt, bröd med pålägg, nyttigt och matigt). Visst finns det madrileños (madridbor) som äter frukost här, men det de kallar för frukost är oftast en espresso och några kex eller en bulle (alltid nåt sött och väldigt onyttigt). Ibland kan det till och med bli en färskpressad apelsinjuice...

9) Vad finns i Madrid och inte i Sverige...

Det som gör att jag överlever under vintern, solsken. Kallt kan det bli som bara den, men himlen är för det mesta blå. Cañas, tapas, vild åldersblandning på krogen och enormt stora utomhusfester (typiskt här är att varje barrio, dvs. stadsdel, har sin egen fest under sommaren och då tar alla barerna en provisorisk bardisk ut på gatan). Jag glömde nästan det viktigaste....det finns "gatos" (katter) här och då menas inte katter som i djuret katt utan här kallas man med stolthet "gato" ifall man i 3 generationer har bott här i Madrid.

10) I Madrid tycker jag inte om...

Avsaknaden av naivitet, här vet alla alltid bäst och dessutom är de väldigt kaxiga.

Citat från min sambo "el gato": "Los españoles tienen el hijoputismo como deporte nacional" (lite svåröversatt men mer eller mindre: Spanjorerna har jävlighet som nationalsport. "Hijo de puta" är som engelskans son of a bitch, dvs. man är en horson, en skitstövel helt enkelt. Detta kommer från saker som att här jävlas det en hel del. Ett bra exempel är att glöm att sätta på blinkers i god tid om du vill byta fil ute på motorvägen för så fort de ser det så gör de allt för att inte släppa fram dig. Finns liknande exempel i alla möjliga tänkbara varianter i detta samhälle som rivalitet på jobbet och dylikt.)

11) Jag rekommenderar att om du är i Madrid besöker...

Gatorna. Strosa runt och promenera på gatorna och upptäck byggnader, parker, barer, plazas (torg), människorna, restaurangerna, monumenten.......men undvik för guds skull turistfällorna runt plaza Mayor!

12) Den bästa maten i Madrid är...

Den mest typiska maträtten brukar man säga är cocido madrileño men den är jag själv inte så speciellt imponerad av. I Madrid finns mat från alla Spaniens hörn och kanter. Jag gillar dock tapas ganska mycket då det kan bli väldigt varierat och man kan smaka av allt utan att bli proppmätt på en enda rätt.