...hittar du på restaurangen El Pesebre i Valle de Benasque (Benasquedalen) uppe i spanska Pyreneerna.

...i Madrid. Jag fick en fråga från en bloggläsare som verkar ha samma intresse som jag, äta och dricka (!). Hon gillar nämligen att besöka saluhallar när hon åker någonstans (precis som jag själv) för att se vad de vanliga människorna i en stad handlar och vad de äter. Vilka är de saluhallar (mercados) som jag kan rekommendera i Madrid?

Här är mina favoriter (ej i nån speciell ordning, jag har bara listat dem med nummer för att det skall se prydligare ut):

1) Mercado de Chamartin (bästa ingredienserna i Madrid, ivarje fall kött, fisk och ost. Många av de bästa och dyraste gourmet restaurangerna i Madrid handlar här)
2) Mercado de Maravillas (väldigt vanlig och typisk saluhall dit vanliga Madridbor går.)

3) Mercado San Anton (hippt, nytt och i gayområdet Chueca)

4) Mercado de San Miguel (hippt, ligger bakom Puerta del Sol och Plaza Mayor, knökfullt på helgerna, liknar Östermalms saluhall)

5) Mercado de la Paz (i snobbiga omradet Salamanca, Madrids Östermalm. Här handlar man tydligen ingredienser till kungahuset. Vi far inte glömma att underbara baren/restaurangen Casa Dani ligger här i denna saluhall.)

5) Mercado San Fernando (gammal saluhall med nya initiativ gjorda av unga människor som tror på gamla traditioner och vägrar bli en "gourmet saluhall" som San Miguel eller San Anton)

Läs mer här om San Fernando: http://www.noticiaspositivas.net/2012/04/30/un-paseo-por-el-mercado-de-san-fernando/

http://www.facebook.com/#!/mercadosanfernandomadrid

http://mercadodeabastos.wordpress.com/2012/06/21/san-fernando-el-mercado-que-no-quiso-ser-gourmet-2-2/

http://mercadodeabastos.wordpress.com/tag/mercado-de-san-fernando-2/

Här kan ni läsa mer om en grupp som försvarar de traditionella saluhallarna i Madrid (det är de som står bakom "aterupplivandet" av San Fernando saluhallen):

http://mercadodeabastos.wordpress.com/

...blev det till middag på restaurang igår kväll här uppe i Pyreenerna.

Förrätt: Migas (brödsmulor med ägg, vitlök, paprikapulver, chorizo, serverades med melon, oftast brukar det serveras med vindruvor.)













Varmrätt: Grisfötter med sniglar


Smaskens, tyckte sambon "el gato" medans jag höll mig till min salmorejo (typ som krämigare tomatsoppa) och pasta.

I Fredags då alla firade "Reyes" (de 3 vise männen) stack vi iväg tillsammans med våra vänner från Granada och åt något så typiskt som "Cocido Madrileño" till lunch.

Detta mina vänner är något som mättar... Det är en rätt som kokas ihop men serveras separat i 2 omgångar. Först får man soppan och sedan kommer varmrätten som består av kikärtor, potatis, fläsk, kött, chorizo, kyckling etc.

Hur vet du att du har fått in en äkta madridisk "cocido"? Jo, den serveras med krossad tomat med kummin i som man häller över kikärtorna. Kumminet gör att matsmältningen kommer igång och blir lättare. Det är inte många som vet om detta för det är en sed som håller på att försvinna. Tomat med kummin alltså, inte cocido.
Det är oftast bara de riktiga "gatos" (katter, dvs. 3:e generationens madridbor) som känner till detta och serverar sin cocido så.

Vi gick till den välkända, klassiska restaurangen "La Bola" som är från 1870. Det är en riktigt gammal restaurang och de är kända för sin cocido. Restaurangen tillhör Fernando Verdascos familj, ja ni vet, tennisspelaren och de har haft den i flera generationer.Maten var ok, men jag var lite besviken över att de serverade cocido utan "morcilla" (blodkorv) och att tomaten var burktomat. Men vi blev ivarje fall bjudna på "roscón de reyes" till efterrätt. Det är en bakelse som man alltid äter den 6:e Januari tillsammans med familjen och vänner för att fira "Reyes". Det ligger en liten plastfigur i och traditionen lyder att den som får just den biten måste betala för bakelsen.

...nja, det beror på ifall man vill visa den "riktiga" tapasstaden Madrid. Alltså den som spanjorerna älskar, dit Madridborna går, dvs. den som oftast brukar ratas av svenskar eller utlänningar överhuvudtaget pga av att det oftast är de äldsta, sjaskigaste och fulaste ställena som är populärast bland riktiga "madrileños" (madridbor).

Min topplista består av dessa ställen:

1) Casa Dani
Mitt i en marknad, "Mercado de La Paz" på gatan Ayala nummer 28, alltså en matmarknad. Hit går man om man vill uppleva det riktiga Spanien och vardagslivet. Man går hit för en aperitivo innan lunch och stannar kvar och äter lunch. Inget för svenskar eller "guiris" som inte kan spanska eller som är blyga. De pratar inget annat än spanska här. Men är du en sån som i hemlighet älskar att lyssna på madridbornas gnabbande och jargong så är det här det rätta stället för dig. Personalen driver med varandra och kunderna. Varning: Detta ställe blir det trångt i, dvs. spanjorer älskar stället, och du måste trängas i baren. Men just det är ju charmen. Förvarna ditt svenska sällskap om att det är normalt att slänga skräpet på golvet... De har världens bästa "tortilla" (ni vet, en sån som fortfarande är blöt inuti). Läs mer här om ett av mina besök där.

2) La Castela
Snobbigare stil, men dock en bar där man står upp och äter. Ganska dyr. Hit kan man gå på kvällarna också. Mindre folk mitt i veckan. Här dricker man även vin till tapasen. Rekommenderas: Milhojas de ventresca eller tarta de ventresca, minns ej namnet, men står på tavlorna på väggen. Läs mer här om mitt besök på det stället. Ligger på Doctor Castelo 22.

3) La Montería
I samma stil som den ovan fast mer köttiga tapas. De tillhör samma ägare och ligger väldigt nära varandra. Den ligger runt hörnet faktiskt på calle Lope de Rueda 35.

3) La Dolores
Ligger bakom hotell Palace på Plaza de Jesús 4. Ett klassiskt tapasställe i Madrid. Väldigt gammal bar som har funnits i över 100 år eller längre tror jag. Hit kan du komma ifall du inte är så duktig på spanska. De kan ingen engelska, men är lite mer vana vid att någon turist slinker in som har hamnat på villovägar typ. Man kan också peka på det man vill ha av deras "canapes" (minimackor)som ligger upplagda i baren. Jamón de pato rekommenderas, dvs. ankskinka som man får med bröd med krossad tomat på. Här kan du läsa mera.

4) La Paloma
Fult, lysrör i taket och skitigt på golvet, men ack så goda grillade räkor! Även denna är en riktig klassiker i Madrid. Gillar du skaldjur så bara mååååste du komma hit. Säg "una doble" som de riktiga "madrileños" gör så får du 12 stycken grillade räkor på ett fat. Ligger på calle Toledo nummer 85. Läs även här om vad jag tycker om stället.

5) Casa Dani
Ej samma som den andra överst i listan. Denna bar är en traditionell, gammal fin bar. Hit kommer man för att för att käka lite ost, chorizo eller cecina och dricka antingen cañas (små öl i glas) eller vin i glas. Inga finesser med vinet här dock. Klara puckar men goda tapas. Dock väldigt få på deras lista men gott, gott, GOTT. Min tidigare åsikt här. Ligger på Calatrava gatan nummer 11. Det står Vinos på skylten utanför, ej Casa Dani.

...inte i helgen! Så äckligt som det måste vara...


Vi åt däremot lamm som tillagats i ugn. Allt smakade underbart. Morcilla (blodkorv) är ju som sagt en av mina favoriträtter, men bara den från Leon. Jag måste dock säga att morcillan i Aranda de Duero var riktigt god den med. Den har både lök och ris. I vanliga fall brukar det ju vara antingen eller. Allt var gott på restaurangen som heter Mesón el Roble. Till och med salladen som bara bestod av salladsblad, tomater och lök smakade som rena rama himmelriket. Det var minsann inte den vanliga vattniga tomaten som man köper här i Madrid.

...och skall proväta till middag ikväll. Recension coming soon...men för 38,50 Euro får det fanimig smaka bra!

Allt inhandlades hos cesta verde.

...inte på fotona utan de som jag åt till efterrätt igår.

Februari månad är speciell här i Madrid för det är alltid en vecka i Februari då temperaturerna stiger till upp mot 25 grader varmt. Igår hade 19 grader och idag 20 grader. De första jordgubbarna för säsongen börjar dessutom säljas denna månad.













Sorry allihopa, men de spanska jordgubbarna är inte genmanipulerade.

Detta, att de spanska var genmanipulerade, var det vanliga påståendet man fick höra i Sverige när man klagade över storleken på frukten och grönsakerna. Man undrar ibland ifall monopolet inom svenska livsmedelsindustrin verkligen försvann...

...för alla affärer tycks ju sälja samma skit i Sverige. I Madrid finns världens största frukt och grönsaksmarknad Mercamadrid och de säljer till hela Europa, även Sverige. Sverige brukade köpa bland de billigare kategorierna av frukt och grönsakerna, dvs de som inte är tillräckligt mogna, mindre storlekar och även skadade, enligt sambon "el gato" som en gång i tiden jobbade extra där.

Ett tips till jordgubbsälskare, speciellt de som bor i Sverige och bara får tag i smaklösa, små varianter...;-)

Skär upp jordgubbarna i bitar eller skivor, droppa ned några droppar vinäger. Ja, vinäger...du läser rätt. Låt de stå och dra i några minuter (typ 10) och njut sedan! Vinägern gör så att de blir extra saftiga och söta.

Jag har ingen aning om vilken kemisk process som dras igång men gott blir det ivarje fall! Jag brukar ha i Balsamvinäger (Modena).

Just katt testikel är vad vinets namn "Cojon de gato" betyder. :-)

Cojon = testikel, se här

När man har åkt skidor blir man trött och hungrig naturligtvis! Då tar man sig till byn nedanför Cerler som heter Benasque och där finns allt i matväg.

...är hemlagade förstås! Lite fusk blev det. Sambon "el gato" går nästan alltid till samma marknad, den allra bästa naturligtvis ;-), El mercado de Chamartin heter den och ligger där gatorna calle Bolivia och calle Potosí möts. Inne har du ett stånd, Raza Nostra, som säljer kött och charkuterier och anses vara en av de absolut bästa i Madrid. De har en hel lista, 30 stycken, med olika hamburgare som alla har olika ingredienser inblandade i själva hamburgerköttet.

Vi har till exempel testas en med mandel, äppel och soltorkade tomater som är min absoluta favorit. Här kan du kika på de olika hamburgarna som de har: Klicka här

...blev det i stadsdelen Lavapies och i La Latina.

Vi träffade våra "grannar", "La Austuriana" och "Patxi" som nu bor i vårt område tack och lov. Innan bodde de i en by utanför Madrid som heter Navalcarnero och som alltid när man frågar någon som bor utanför Madrid tar det 20 minuter (med bil) in till stan...det spelar ingen roll hur långt bort det ligger.


I deras fall ligger byn ca 30 km utanför Madrid. Detta är standardsvaret (det tar alltid 20 minuter) för de flesta Madridbor, som har fått flytta utanför stan till förorterna eller byarna. De har flyttat ut för det är de enda områdena som de hade råd att köpa en lägenhet eller hus i.

Här skall man nämligen alltid köpa sig en lägenhet eller ett hus. Det spelar ingen roll ifall du inte har råd eller inte. Blir det för dyrt inne i Madrid drar du ut på landet och spenderar 1.5 timmar till jobbet och sedan 1.5 timmar hemåt, som en jobbarkompis till mig gör. Frågar du henne tar det dock 20 minuter...

Det konstiga är att under Augusti månad (ingen trafik) tar det mig 10 minuter med bil till jobbet för jag bor väldigt nära. Resten av året tar det mig 40-50 minuter pga all trafik. Jag brukar fråga mig själv hur de andra gör som alltid lyckas ta sig in i Madrid på bara 20 minuter... ;-)


Våra nya grannar tröttnade på att bo "ute på landet" och flyttade in till stan igen och med dem gick vi och käkade tapas. Det blev en himla massa tapas och några av dem var "Pulpo a la gallega" (Bläckfisk på Galiciskt vis, dvs med paprikapulver) och "Callos" (komage).

















Taberna Bilbao som ligger på "Costanilla de San Andrés" gatan nummer 8 var sista stället vi hamnade på. Det är inte direkt mitt favoritställe, men det är nästan alltid öppet och serverar tapas som går ned så att säga (inte direkt utsökta men helt ok). Det åts även "Pimientos de Padrón" (grön paprika) och jag grät nästan då jag fick en som var stark. Man brukar säga "Pimientos de Padrón", unos pican otros no" ("Padrón paprikor, några sticker och några ej" fast det rimmar på spanska förstås och med sticker menas det att de är starka).