Om det funkade? Det får vi se idag för nu är jag på väg till Amerikat igen. Om jag får ont i örat igen kommer det bli en väldigt, väldigt låååååång och interessant resa med ont i öronen.

Jag träffade en jättetrevlig svenska som fixade fönsterplats till mig för hon jobbar för flygbolaget som jag åker med. Jag bjuder på kaffet eller cañas när vi ses som tack!!! :)

Kul att träffa "fellow guiris" för en gångs skull och inte alltid vara den enda som inte kommer från Spanien. Detta är ett initiativ som var min ide på jobbet. Att vi som inte är spanjorer skulle träffas för att hjälpa varandra med tips och sånt (spanska för de som inte kan). 

Vi bjuder även in dem som har sin jobb bas i andra länder och vi bjuder även in spanjorer. Detta har nu blivit så populärt på jobbet att det är nästan slagsmål för att få bli inbjuden. Bland spanjorerna alltså, för de är så många och alla kan inte komma. Det gäller att de smörar för mig för det är jag som skickar inbjudningarna. Makt när den är som bäst...;-)

Vi lyckades få tag på en taxi till slut och den räkningen gick på 290 Schweiziska franc!!!

Idag var jag hos läkaren här på jobbet i Schweiz och jag fick lite mediciner kan man gott säga...enligt henne har jag tubenkatharr. 

Jag träffade på spelare från FC Basel som bor på samma hotell som jag här i Basel. De spelar mot Chelsea i Championsleague imorgon.

Jag tror det var Stephan Andrist, Yann Sommer och Kay Voser som jag träffade.

Här kan du läsa mer om Basels fotbollslag: http://www.fcb.ch/Teams

Här kan du läsa om matchen imorgon.

Jag lyckades tydligen charma tågkontrollanten med mina tyskakunskaper för jag slapp både bli avslängd av tåget och slapp betala böter!!! Ja, danke!!! 

Svettigt och pinsamt värre blev det när jag på min "fantastiska" tyska skulle förklara vad jag gjorde på tåget mellan Zurich och Basel utan biljett... Inte mitt fel utan den nya tjejen på jobbets fel som fixar våra resor. Hon sade att ifall man reste med Swissair, så ingick tågbiljetten. Mitt fel var att jag trodde på henne...

Jag lyckades både förstå tyska och bli förstådd, flera gånger till och med. På tåget, i taxin, i hotell receptionen och i restaurangen. Denna "smurftyska" som de pratar här har plötsligt blivit något som jag FATTAR!!! HALLELUJA!!! Äntligen!!! "Schweizerdeutsch", "Swissgerman" är en väldigt, väldigt speciell dialekt. Läs mer om den här:

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Swiss_German

Flygresan kändes kort tack vare att jag hamnade brevid en jättetrevlig svensk kille. Stackarn fick stå ut med mitt snack under heeeelaaaa resan. Jag bara måste få öva på min svenska med någon annan än sambon ju! Kommer du, mitt resesällskap, till Madrid igen så bjuder jag på kaffe och min sambo bjuder dig på aspirin. Mot huvudvärken av allt mitt tjatter, som sambon brukar säga...

Det gör riktigt ont i öronen när jag hör mig själv....istället för Sverige säger jag numera Esverjeee, som en tvättäkta spanjor. Ja mamma, alla dessa år utan att prata finska hemma, så inte ungarna bryter när de pratar svenska. Helt förgäves tyvärr. Nu bryter jag hej vilt och låter som jag vore en turk istället för finsk! Så kan det gå! 

Så nu är man "on the road" igen...Hotellet gör att jag känner mig som jag befinner mig i USA istället för i Europa. Det har sin förklaring...amerikansk hotellkedja. Men nej, der Schweiz är det.

Vill du inte dricka deras goda mojitos så kan du dricka te eller kaffe. Tårtorna kommer du nog prova på vad du än dricker. De har annat att äta än sötsaker. Deras hummus är så god att man bara vill ha mer och mer...

Delic har en väldigt snygg webbsida faktiskt. Den kan du hitta här: http://www.delic.es

Vackert är det inte där inne, men gör som spanjorerna gör. Mät baren efter skräpet på golvet. Desto mer skräp på golvet betyder desto godare, hemlagad, klassisk mat, dvs. spansk husmanskost. 

Något som heller aldrig tycks slå fel tycks vara att ju mer ljus och då helst ljusrörsbelysning, desto bättre bar! 

Här hittar du Casa Danis blogg och här hittar du saluhallens blogg

Läs mer om matchen här (på svenska)

Det spelar ingen roll hur kallt, hur mörkt eller hur vått det är ute. Det fullkomligt kryllar av löpare ute i löparspåren höll jag på att säga. Löparspår existerar inte i Madrid. Du får nöja dig med vanliga trottoarer eller parker. Det som stämmer är ivarje fall att det blir bara fler och fler som springer!

Jag minns från förr, då var man typ själv i parken. Eller själv var man ju inte, men man var den enda som sprang. Detta var i mitten och i slutet på 90-talet. För 10 år sedan när jag flyttade tillbaka till Madrid för andra gången runt 2003/2004 så började det bli fler som var ute och sprang. 

Varje år så har det ökat, men nu de senaste två åren så har det fullkomligt exploderat! Du ser löpare överallt och ofta stora grupper av löpare som springer tillsammans. Grupperna kommer många gånger från olika gym eller löparbutiker, dvs. sportaffärer. Detta borde vara som i skidbackarna. Först borde de lära ut vett och etikett. De som springer i grupp verkar tävla med varandra och springer ofta 4-5 stycken i bredd istället för efter varandra. När vi andra löpare möter dem så lämnar de oss knappt någon plats för att komma förbi. Förr eller senare kommer man att bli nedknuffad...

Vilka är de bästa ställena för att springa på inne i Madrid? Ja, smaken är som baken. Delad. Det där beror ju mest vad som ligger närmast där du bor. Själv gillar jag parken Retiro (118 hektar) för den är så vacker och ligger så centralt. Springer du längst staketet runt hela parken så blir det en runda på ca 5 km. Springer du mer så måste du springa flera varv och köra olika rutter och kombinationer inne i parken. Något som kan bli väldigt tjatigt när det är dags att springa 20-30 km.

Parken Casa de Campo är naturligtvis allra bäst ifall man vill springa många kilometer för den är störst (1722 hektar!) i Madrid. För att ni skall få en idé om hur stort detta är, så tänk på att en hektar är som en fotbollsplan. Parken Juan Carlos I är största parken (160 hektar) i Nordöstra delen av Madrid. Den har jag sprungit i och den är ganska okej, men inte under sommaren för parken är ganska ny och träden hade inte vuxit till sig så det fanns knappt någon skugga där. Jag höll på att få värmeslag ett tag. Men det var ett ganska bra tag sedan så träden kanske är större nu och det finns mer skugga.

Parken Berlin (bara 4,92 hektar) är en väldigt liten park i min smak, lämpar sig inte för löpning. Men kanske ifall man bor i närheten och absolut bara måste få se lite grönt och röra på fläsket i ett litet varv så kanske detta är rätta stället. Parken del Oeste (87 hektar) ligger precis mellan Moncloa / Argüelles och Plaza de España. Alltså väldigt centralt. Vid denna park finns det egyptiska templet "Templo de Debod" som är oerhört vackert att se på. Jag skulle dock inte som ensam tjej springa på de nedre delarna av parken. De visade på TV för ett tag sedan att det var vissa gäng som rånade olika par som gick i parken. De höll fast killen medans de tafsade på tjejen och sedan rånade de dem. Jag vet inte om det fortfarande pågår, men var försiktig här.

Parken Tierno Galvan (45 hektar) har jag inte sprungit i själv, men för de som bor bakom Atocha stationen (dvs. åt andra hållet än mot Retiro (som då kan ses som att det ligger framför Atocha), så kan den här parken ligga lämpligt. Bor du i närheten av torget Plaza Manuel Becarra i Salamancaområdet så har du parken Parque de la Quinta de la fuente del Berro (13 hektar) mest känd som Parque Fuente del Berro. Denna park ligger dock längs motorvägen M30, så luften där kan inte vara den härligaste att andas in medans man springer...

I Chamberí området, vid Canal Isabel II, så kan du springa i deras löparspår eller vad det heter (rundbana?). Den är på 1200 meter. Där har de även golf och paddle. Det är inte en riktig park direkt som lämpar sig för löpning, men du kan köra intevaller här eller mäta din tid exakt ifall du inte har en riktig löparklocka med GPS.

Mycket parker finns det i Madrid och många fler än de jag har nämnt naturligtvis. Du kanske inte visste att Madrid är andra huvudstaden som har flest träd i världen. Madrid har cirka 284000 träd i staden. Bara har Tokyo har fler träd och då är de typ 3 gånger fler invånare.

Löpning har som sagt blivit jättepopulärt här i Madrid Det kanske beror på den ekonomiska krisen? Finns det något billigare och enklare än att dra på sig ett par löparskor och gå ut utanför dörren och sätta igång att springa? Nu finns det minst, alltså verkligen minst 2 olika lopp varje Söndag i Madrid som man kan anmäla sig till och springa. De flesta startar från Retiroparken, dvs. väldigt centralt. De olika loppen arrangeras av helt olika arrangörer. Ibland är det försäkringsbolag, ibland kommunen, ibland fotbollslag, ibland löparklubbar osv. som anordnar dessa lopp.

Håll ögonen öppna ifall du är löpare och är sugen på att springa i Madrid. Inom kort kommer det komma mer information här på bloggen för dig!

Här i Spanien har de gått och blivit moderna och vi vanliga döingar har bara cirka en timmes lunch nuförtiden. Det är alltså inte som förr då man hade stängt under 2-3 timmar (mellan kl: 14:00 - 17:00), de flesta åkte hem, åt lunch och sedan var man tvungen att gå tillbaka till jobbet för att jobba fram till klockan 20:00 eller 21:00. Dessa långa luncher gjorde att man hann med en liten siesta också. Vissa satte sig på restaurang och hade långa, utdragna luncher med vänner, arbetskamrater eller kanske affärspartners. 

Kanske är det pga av de gamla stängningstiderna (existerar än idag i mindre affärer) som gjorde att vi som inte är spanjorer alltid tolkade affärernas lunchtid som att alla spanjorer sover siesta under dessa timmar? Vilket de inte gör...alla alltså. Jag känner ingen som sover siesta eller ens kan tillåta sig den lyxen om det inte är helg.

Nu är det andra bullar som gäller i Spanien, eller ivarje fall i Madrid. De flesta har bara cirka en timmes lunch. Många tar med sig sin matlåda hemifrån och äter den på jobbet i matsalen. Majoriteten äter lunch ute på restaurang (ivarje fall på mitt jobb. Jag jobbar inom IT). Dessa luncher på restaurang består alltid av en 3-rätters lunch. Förrätt, varmrätt och efterrätt. Det är viktigt att äta bra. Ibland ingår även kaffet. Ingen påtår. Det vet de inte ens vad det är här.

Igår kväll tänkte jag på att det kändes lite som att springa i Sverige. Om man bortser från att man inte halkade runt med is och snö under fötterna eller att jag inte såg min andedräkt framför mig. Så kallt var det inte, men det var både mörkt och såpass kallt att jag behöll jackan på nästan hela rundan. 

Madrid är ju kännt för att slå om fullständigt. Det kan vara nästan 20 graders skillnad från en dag till en annan. Nu har hösten verkligen kommit. Det regnar och är kallt. Uppe i "la Sierra" (bergen utanför Madrid) har det t.o.m snöat lite grann. Uppe i norra Spanien, i Pyreneerna har det snöat mycket. Under en natt kom det nästan en halvmeter snö!  "Hola skidsäsong 2013 / 2014"!!!

Man anar att det bor en löpare här...(fullt med löparstrumpor som hänger och torkar).

Här hittar du facebook-sidan. Gå nu in och tryck på "Like"-knappen är ni snälla :).

Ni finner även länken permanent här på bloggen på höger sida under rubriken "Vill du ha mer?"

Detta ställe ligger på gatan "Calle Puebla" 9, i stadsdelen Malasaña. De har massor med olika tesorter och goda tårtor.

Toaletterna hade roliga och annorlunda skyltar. Personalen var, speciellt en av servitriserna, jättetrevlig. Det var länge sedan jag blev så väl bemött. Jag går dock inte i god för att alkoholen här är riktigt bra och inte "garrafón" (dvs. dålig sprit, typ hembrännt, väldigt vanligt i Madrid). Vi tyckte att det smakade lite annorlunda och var starkare än vanligt. Dagen efter kändes det också som att det inte var helt ok med drycken där, men man kan ju ha fel. Du som inte vill riskera kan ju alltid hålla dig till kaffe, te, läsk eller öl. 

Vad passar då bättre under denna helg än att sätta sig på ett mysigt fik? Ett bra fik är Lolina Vintage Café på gatan Espíritu Santo nummer 9 i stadsdelen Malasaña. 

Deras brownie var jättegod och konsistensen och smaken var som en svensk kladdkaka!!!

Här hittar ni deras webbsida: http://www.lolinacafe.com

Det ligger sopor överallt. Strejken har pågått i över en vecka nu. Många är irriterade över detta och speciellt då de som strejkar häller ut soporna direkt på gatan för att det skall bli mer tydligt och effektfullt.

Själv tycker jag att de gör rätt i som strejkar. 1144 arbetare skall få sparken av totalt 6000 anställda. De som inte får sparken skall få sin lön sänkt med 43%!!! Deras löner är antagligen inte mer än 1000 Euro eller mindre per månad innan lönesänkningen. 

Sophanteringen privatiserades här i Madrid, men den detaljen behövde ni nog inte informeras om... Detta är baksidan av privatisering. Jag minns hur man märkte skillnaden på Madrids gator när privatiseringen gick igenom. Helt plötsligt var det mycket skitigare överallt och fullt med hundbajs. Ibland liknar det ett minfält när man går på vissa trottoarer. 

Hur skitigt det var på berodde dessutom på vilken stadsdel gatorna låg på och jag menar allvar... Det är skillnad ifall du går omkring i "Salamanca" (snobbig stadsdel, typ som Östermalm) eller går på gatorna i "Carabanchel" (en stadsdel som är raka motsatsen till Salamanca).

Bibiana Fernandez och Pedro Almodovar (filmregissören) är just den typen av människor som gör Madrid till Madrid, dvs. speciellt! "Bibi" är en kändis här i Spanien, hon har varit programledare, sångerska och är skådespelerska.

Var? IKEA naturligtvis... Jag började nästan att gråta av glädje när jag fick syn på askarna. Jag grät inte till slut, men jag kunde inte undvika att förtjust börja klappa händer och hoppa ett glädjeskutt.

Muchas gracias IKEA!!! :)

Det kändes som jag sprang jättesakta, men nej det gick fortare än vad jag trodde. :) Mitt rekord ligger dock på 4:53 / km. Men det är ändå inte illa efter 4 månader stillasittande pga en skada (gipsad i 3 veckor)!!!

Heja Sverige förresten...inte meningen att det skulle bli så gulblått. 

But you know what's even scarier? 

REGRET...

Jag vet, jag borde vara mindre egoistisk och tänka på de som drabbades av Sandy, orkanen. Men besvikelsen var enorm. Arrangörerna av loppet och New Yorks borgmästare sade hela tiden att loppet inte skulle ställas in. Det hade aldrig blivit inställt förut och skulle inte bli det den här gången heller. Så alla vi som inte bor i USA litade på dessa uttalanden och tog oss till New York. Vissa hade väldiga problem med inställda flyg och fick betala nya jättedyra flygresor osv. 

Först på Fredagskvällen så kom det slutgiltiga beslutet om att New Yorks marathon skulle ställas in. Då var majoriteten av löparna redan där... Själv satt jag "fast" i New York i 11 dagar! Jag skriver satt fast för det var inte lika kul längre att vara där och speciellt inte så många dagar. Vi hade ju planerat in vila, trötthet efter maran osv. och därför skulle vi vara där så länge. Jag antar att bara en annan marathonlöpare kan riktigt förstå hur det känns...all träning, mentala förberedelsen osv. för att sedan inte ens få ställa sig på startlinjen.

Tyvärr New York, jag kanske inte är helt objektiv men jag föll inte för din charm alls...

"Been there, seen that, never gonna go back!"

Anislikör, slånbär, kaffebönor och kanelståg. 40% bär och resten sprit (anislikör) och låt stå under månader (ca 4-5), rör om då och då. Bären skall helst frysas in (i frysen) innan de läggs i anislikören. De "exploderar" då de läggs ned i spriten och likören får bättre smak...

Jag hade något jätteviktigt att göra, nämligen att plocka slånbär för att göra spanska likören Pacharán. En oslagbar favorit. Slånbären skall plockas efter att den första frosten har kommit. Och innan någon annan hinner före!!!

"Good things fall apart so better things can fall together"