Vem kan segla förutan vind?

Vem kan ro utan åror?

Vem kan skiljas från vännen sin

Utan att fälla tårar?

 

Jag kan segla förutan vind

Jag kan ro utan åror

Men ej skiljas från vännen min

Utan att fälla tårar...

¿Quién podrá navegar sin viento?

¿Quién es capaz de remar sin remos?

¿Quién puede separarse de una persona querida,

sin derramar lágrimas?

Puedo navegar sin viento en las velas

Soy capaz de remar sin remos

 

Pero no puedo dejar a quienes quiero,

sin derramar lágrimas...

("Vem kan segla förutan vind", es una canción de Finlandia en sueco en los principios del siglo XVIII)

Inom loppet av mindre än två veckor har jag fått säga hej då till båda mina "bebisar" som jag har haft äran att få dela mitt liv med under alla dessa år i över 15 års tid. Nästan 16 år tillsammans fick jag ha dem vid min sida och jag känner mig lyckligt lottad och hedrad. Cancern blev för mycket för min roliga, älskevärda, kärleksfulla, gosiga, smarta, busiga och heltokiga spanska "panter" som alltid lyckades locka fram ett skratt hos mig. Njursjukdomen tillsammans med saknaden av hennes livskamrat blev för mycket för min blyga, snälla, söta, rara, gosiga, starka lilla "svenska" tjej. Hon orkade helt enkelt inte kämpa mer utan slutade att äta och det var dags att låta henne få vila.

Säga hej då till dessa två livskamrater är nog bland det svåraste jag har varit tvungen att göra i hela mitt liv...