Det kändes ivarje fall som det. Det fanns typ ingen på jobbet idag. På min avdelning var vi 6 personer som jobbade när vi normalt är 23 personer. De få som var tvugna att jobba verkade tycka som jag, att det var den seeeeegaaaaste arbetsdagen i år. Klockan gick långsammare än vanligt, visaren typ kröp fram, ivarje fall kändes det som det.

Vilken tur att "mina tjejer", "ainatt" och  "menina" jobbade idag. Vi smet iväg och åt en långlunch tillsammans på restaurangen Wogaboo.




Inte världens bästa käk kanske, men som jag brukar säga: "...det gick ned" och det dög väl som lunchmat. Tillsammans med rätt sällskap spelar maten inte så stor roll (ifall man inte blir sjuk av den, he, he) och min dag var ivarje fall räddad efter denna lunch.