...just en sådan träffade jag på igår kväll i en bar.



Jag skulle beställa några drinkar och gick fram till baren för att beställa och medans jag väntade föll min blick på en killes ena hand (han satt vid baren). Han hade bokstäver intatuerade på fingrarna i två rader (just under knogarna och sedan nästa rad av bokstäver precis under) och jag försökte tyda vad det stod. Killen märkte att jag tittade på hans hand och han frågar:

"¿Puedes ver lo que pone?" (Kan du se vad det står?)

"Pues no, ¿que pone? ¿El nombre del futbolista Ibrahimovic?" (Nej, vad står det? Namnet på fotbollspelaren Ibrahimovic?), undrar jag

De bokstäver som jag tittade på just då var I B A och jag vet inte varför jag kopplade det till just Zlatans namn och varför någon skulle vilja tatuera in hans namn på sina fingrar och dessutom felstavat. Killen lägger ihop sina händer och visar mig vad det står på hans fingrar:

ARRIBA ESPAÑA

UPP SPANIEN, stod det vilket är typ som heja Spanien eller leve Spanien. Det slagordet eller valspråket används av facisterna (på Francos tid och än idag) och nynazister.

Gissa hur mitt ansiktsuttryck måste ha sett ut...

"¿Qué te parece?" (Vad tycker du?), frågar killen mig

"¿Me pregunto donde gente como tu trabajan con eso en tus manos? ¿Qué te dicen en tu curro?" (Jag frågar mig var folk som du jobbar med det där på händerna. Vad säger de på ditt jobb?), undrar jag

Killen blev helt paff och bara stirrade på mig medans hans två kompisar bara garvade.

"¡Que yo tengo papeles eh! No me heches de España, ¡que no estoy ilegal aquí! Que soy de la comunidad Europea!" (Jag har papper eh! Släng inte ut mig ur Spanien, jag är inte här ilegalt! Jag tillhör EU!), slängde jag ur mig skämtsamt (väldigt passande kan man ju säga i den här situationen...)

"¿De donde eres?" (Varifrån är du?), undrade killen och hans kompisar

"Finlandia por padres, nacida en Suecia." (Finland på mina föräldrars sida, född i Sverige), svarade jag

"¿Donde trabajas con eso?" (Var jobbar du med det där?), envisades jag med att få veta...

"Soy militar..." (Jag är militär...), svarade killen

"Ahaaaaaa, ya me cuadra TODO. Que tengo papeles eh...dejadme quedarme en España por favor. Mi pasaporte es de Suecia, mi sangre de Finlandia pero mi corazón pertenece a España. ¡Lo amo!"

(Ahaaaaa, nu trillar ALLT på plats. Jag har papper eh...låt mig stanna i Spanien snälla. Mitt pass är från Sverige, mitt blod från Finland men mitt hjärta tillhör Spanien. Jag älskar det!), svarade jag och tyckte att jag var jätterolig.

Hans kompisar garvade, men killen började se lite besvärad ut. Han säger till mig:

"Mi novia es alemana." (Min tjej är tyska)

"Como te dije, ya me cuadra todo y ahora aun más. ¿Yo hablo alemán eh? Me encantaaaa Alemania. Dejadme quedarme por favor." (Som jag sade, nu trillar allt på plats och nu ännu mer. Jag pratar tyska eh? Jag äääälskar Tyskland. Låt mig stanna snälla.), sade jag skämtsamt

De garvande kompisarna snarare låg på bargolvet än satt på sina barstolar vid det här laget och killen såg lite småsur ut nu. Mina drinkar serverades av bartendern och jag tog dem tackade för mig och sade hej då och stack iväg därifrån snabbt som sjutton innan jag fick stryk...

Kanske inte det smartaste att bete sig som jag i en sån här situation, men jag klarade helt enkelt inte av att bita mig i tungan denna gång. Som tur är kom jag därifrån "sana y salva" (hel och frisk) som man säger här i Spanien. Jag gick dock ut bakvägen när vi lämnade baren så jag inte behövde gå förbi killen och hans kompisar...

Läs detta bra inlägg om invandrares situation i Sverige som Annika i Sevilla har skrivit. Ett absolut måste att läsa är denna artikel om de utan papper situation i Sverige.