Om att alltid vara utlänning ("guiri") i Spanien...

/
2 Comments
...är något som ibland irriterar oss utlänningar oerhört mycket. Annika som bor utanför Sevilla skriver om hur spanjorerna förutsätter att hon inte kan prata spanska.

Detta brukar inte hända mig så himla ofta i Madrid, men då och då händer det i någon bar. Jag blir tilltalad på engelska av någon gäst i baren som frågar ifall stolen brevid är ledig.

Förr hände det ganska ofta att sambon "el gato" och jag gick på restaurang och att vi fick menyerna på engelska. Han är ganska "ljus" för att vara spanjor och har gröna ögon så tillsammans med mig blir vi direkt sedda som utlänningar.

Polacker har vi blivit sedda som. En gång när vi joggade i Retiroparken så fick vi glåpord efter oss av ett gäng ungdomar som sade: "Estos putos polacos"(Dessa jävla polacker).

Jag själv brukar glömma att jag inte ser spansk ut och blir alltid lika förvånad när jag har börjat på nåt nytt jobb osv. för alla stirrar på en i personalmatsalen typ. Likadant är det när man träffar någon ny (vänners kompisar) person. Först så stirrar de väldigt och sedan frågar de och frågar de om hur det är i Sverige osv. och behandlar en lite speciellt. Andra gången man träffar dessa människor brukar de släppa att man är en "guiri" och de tycks liksom sluta tänka på att man inte är från Spanien och börjar bete sig på ett normalt sätt.

En annan sak som dock händer är att man alltid måste vara på sin vakt i tunnelbanan. Jag tillhör nämligen ficktjuvarnas favorit då de tror att man är en turist. Mer än en gång har jag blivit omringad av stora ryssar (?) som sätter sig runt omkring mig och en ställer sig vid utgången. De förväntar sig att man inte skall märka det och sedan sticker de in handen i väskan vid första bästa tillfälle. Omringad av zigenerskor i tunnelbanan har jag blivit ganska ofta. Det gäller att göra klart för dem att du vet vad de sysslar med och hålla hårt i väskan. Jag och sambon "el gato" har räddat en och annan turist genom att mota bort dessa tjejer (de är ofta 5 stycken som omringar turisten när det är trångt) och be dem dra dit pepparn växer. De kan bli ganska aggressiva så det är inget jag rekommenderar att du gör ifall du inte är beredd på det. Turisterna märker oftast inte ens att de blir omringade och blir alltid lika förvånade när vi frågar ifall de har passet och plånboken kvar.

Likadant är det med taxichaffisarna. De ser mig alltid som ett bra "offer". Jag måste alltid säga precis vart jag vill åka och då måste jag även säga hur vi skall åka dit (exakt via vilka gator vi skall åka på) annars så blir det en "fin-fin sightseeing" av Madrid som inte är gratis...

Ett tips när det gäller taxichaffisars knep här i Madrid. Nästan alla gör detta, jag har varit med om det massor av gånger, speciellt på kvällen/natten. Ifall du betalar med en 20 Euros sedel, säg att färden har kostat 7.50 Euro, så brukar de direkt ge tillbaka mynten (2.50) snabbt. sedan tar de dem evigheter innan de plockar fram sedeln med 10 Euro. De hoppas på att du glömmer bort den eller är lite smått berusad ifall det är på kvällen/natten. Jag har till och med sett vissa chauförer som inte ens gör en gest om att de skall leta fram den där sista sedeln...tills de märker att du sitter kvar och väntar och väntar eller säger till om att det fattas 10 Euro. De gör sig svenska ("hacerse el sueco") och spelar att de hade glömt den.


You may also like

2 kommentarer:

  1. Tja, det låter inte så... lockande att åka till huvudstaden med den stöldrisken:)
    Fast ficktjuvar finns det här i Sevilla också. Blev av med två favoritplånböcker innan jag lärde mig att aldrig ha med en plånbok ut, och i portmonän bara ha de pengar jag kan tänkas behöva under dagen.

    SvaraRadera
  2. I tunnelbanan och taxin har jag aldrig haft problem. En och annan har kanske pratat lite tydligt och långsamt, men det brukar lösa sig. Kul läsning! I Italien tror folk att jag är rumänska! :-)

    SvaraRadera