...vilket går i repris typ varje helg.

"La Austuriana", "Patxi", sambon "el gato" och jag hamnade i Lavapiés igen. Kvällen börjades med några aperitivos, ostron, räkor och "langostinos". Naturligtvis i en av de klassiska barerna i Lavapiés...ni vet, de där barerna där man alltid står upp när man dricker och äter och hela golvet är fullt av räkskal och servetter.



Efter den starten hamnade vi på en Austuriansk restaurang, vilket kanske inte är så himla konstigt i och med att vi var med "La Austuriana". Mera mat blev det och massor med cider (sidra) som skall hällas högt uppifrån så att drycken blandas med syre för annars smakar den beskt.












Det blev det gamla vanliga, "fabada", "pastel de cabracho" (en fiskpastej), pommes med "cabrales" sås som är en sås gjord på en jättestark mögelost.











Stället hade en av stans trevligaste servitriser. Sara hette hon och hade precis börjat jobba på denna restaurang, "Casa de Austurias" på calle Argumosa 4.

Sara tog hand om oss med ett leende och ett oändligt tålamod kan man ju minst sagt säga...det blev ganska många ciderflaskor till middagen och vi var ganska glada i hågen.








Drinkarna intogs på barerna runt calle Argumosa, en av de första var baren "La buga del lobo".

Detta ställe är ganska okej fast jag måste säga det att de som jobbar där borde få gå på en charmkurs snarast...













Under kvällens gång så kom de två vi hade väntat på direkt från ett barndop som hade börjat klockan 19...vem har någonsin hört talas om ett barndop på kvällen...? Spain is different...