Bjuda hem spanjorer på middag...
/
6 Comments
...är något vi gör då och då när sambon "el gato" känner sig inspirerad och vill laga mat.
Hur beter sig då hembjudna spanjorer? De flesta tar med sig en vinflaska som present som man förväntas dricka under middagen. En annan typisk sak man tar med sig är efterrätten. Detta brukar för det mesta vara "pasteles" (små bakelser från konditori).
Hemma hos oss är detta ett stor no-no! Sambon "el gato" vill ju bjuda på en efterrätt han har gjort så vi blir inte så himla glada ifall nån tar med sig dessert. Nu vet våra vänner och bekanta detta så de har turen att få smaka på svenska efterrätter ibland. Igår åt vi smulpaj med rabarber och hallon.
Spanjorer går in hos en med skorna på naturligtvis. Varför inte? Det gör de ju hemma hos dem själva. Detta är även det ett stort no-no hemma hos oss så fort du går över tröskeln så är du inne på svenskt område! Majoriteten av våra kompisar tyckte detta var väldigt praktiskt och gör nu likadant hemma hos dem själva.
Något annat typiskt är att man går runt och visar hela hemmet ifall det är första gången gästerna är där. Fast det kanske man gör i Sverige också? Jag minns inte riktigt...
Bli inte besviken eller illa stött ifall din gäst inte tackar för allt hela tiden under middagen eller skickar ett tack mail, sms eller ringer och tackar dagen efter. Det är nåt man inte gör här. På sin höjd tackar man för middagen när man går hem. Under själva middagen brukar man dock tala om hur gott allt smakar. :-)
Hej! Då var det min tur att "snubbla" över din blogg då! ;) Kul! Lägger till dig i min lista, så att jag inte missar något framöver!
SvaraRadera¡Bienvenida (Välkommen)! :-)
SvaraRaderaMärkligt hur misuppfattningar uppstår. Det har alltid varit helt fel att ta med sig efterrätt när man blev bjuden. Om det inte handlar om en informell bjudning, där alla medför något, typ picnic eller liknande, att ta något ätbart med sig (efterrätt eller vad som helst) var helt oacceptabelt hos väluppfostrade människor och att göra så visade att man inte kom från en "familia de toda la vida" (en riktigt fin familj).
SvaraRaderaDet var faktiskt en kapitel i Cuéntame där herr och fru Alcántara hade med sig "unos pastelitos de Mallorca" till en fin middag de hade blivit bjudna till.
Den nya medelklassen som uppstod på 60-70talet blev inte av med deras föräldrars (o)vanor (oftast från landet), som det här, eller som att säga "que aproveche" eller "jesús".
Sånt har alltid ansetts ouppfostrat, även om det är säkert välmenad, men nu verkar det vara ok hos många, så många att vissa kan ta för givet att det är helt acceptabelt och normalt.
Tips: inte hos alla.
Var köper ni rubarber i Madrid, förresten?????????
SvaraRaderaAnonym: Ha, ha...det verkar ju helt logiskt. Nästan ingen i Madrid är ju verkligen fran Madrid utan för det mesta är de ju alla "paletos" ;-). Synd att jag missade det avsnittet av Cuéntame (skall kolla pa Internet för att se ifall jag hittar det). Rabarber kan du köpa pa Gold Gourmet pa calle Ortega y Gasset 85. Här har du deras hemsida: http://goldgourmet.es/
SvaraRaderaDyrt är det men verkligen värt varenda slant för kvaliteten är verkligen bäst!
ojjj, rabarber-tipset är bra! Ság en granne med röda acelgas i kassen för nán mánad sen och undrade storögt om det var rabarber, men icke. Ska helt klart kosta pá mig rabarber nán dag. Tack för det :)
SvaraRadera