...ja snö!


Om man tittar riktigt noggrannt så ser man att det är snöflingor på fotot.

Det har också snöat utanför Madrid. Själv befinner jag mig i "min" by uppe i Pyreenerna för vi har långhelg och är lediga fram tills på Onsdag. Fast vi åker tillbaka redan på Tisdag för att slippa trafikköerna.

Vi har varit ute och sprungit, druckit upp vinet vi köpte i somras i Toulouse (Frankrike) och helt enkelt bara latat oss.

...för det är jag inte. Vilken förlust igår kväll mot Bayern München. :-)

Till och med vissa kollegor ute i världen skickar kryptiska meddelanden i vanliga jobbmail idag och jag svarar stolt att nej, nej...här är det bara Atletico de Madrid som gäller.

Sofia i England skriver i sin blogg om var man känner sig hemma och det dåliga samvetet hon har över att hon inte riktigt kan svara ja på frågan ifall hon tycker att det är skönt att vara hemma när hon befinner sig i Sverige.
Jag känner verkligen igen det där. Jag minns att jag aldrig riktigt längtade hem till Sverige redan från start och då var jag bara 19 år när jag flyttade till Spanien.
Jag kunde längta till familjen och vännerna men inte mer. Varje gång jag åkte hem till Sverige på semester så hann jag bara hämta upp resväskorna på rullbandet och så frågade jag mig själv: ”Vad sjutton gör jag här? "Hur långt är det kvar tills jag får åka ”hem” igen"? Knäppt men sant. Sedan satt jag hela semestern och längtade tillbaka till Madrid…

Efter 4.5 år flyttade jag tillbaka till Sverige och hade med mig min spanska sambo. Tanken var att jag skulle studera och därför åkte vi dit. Redan första veckan undrade vad sjutton jag gjorde där igen. Sedan vantrivdes jag och längtade tillbaka till Madrid så att jag nästan hade fysiskt ont under de åren vi bodde i Sverige. När vi väl flyttade tillbaka var jag överlycklig.

Spanska sambon satt dock och längtade ”hem” (till Sverige) under ganska många år!!! Och detta trots att han själv insåg att han inte ville leva sitt liv i Sverige. Än idag efter så många år här i Madrid så tänker han fortfarande på vår lägenhet i Stockholm när han hör ordet hem.

Spanien vann matchen i min hemlängtan och i sambons fall var (är, han kanske fortfarande känner så?) det Sverige som vann.

Så kan det gå...!

...är något vi gör då och då när sambon "el gato" känner sig inspirerad och vill laga mat.

Hur beter sig då hembjudna spanjorer? De flesta tar med sig en vinflaska som present som man förväntas dricka under middagen. En annan typisk sak man tar med sig är efterrätten. Detta brukar för det mesta vara "pasteles" (små bakelser från konditori).

Hemma hos oss är detta ett stor no-no! Sambon "el gato" vill ju bjuda på en efterrätt han har gjort så vi blir inte så himla glada ifall nån tar med sig dessert. Nu vet våra vänner och bekanta detta så de har turen att få smaka på svenska efterrätter ibland. Igår åt vi smulpaj med rabarber och hallon.

Spanjorer går in hos en med skorna på naturligtvis. Varför inte? Det gör de ju hemma hos dem själva. Detta är även det ett stort no-no hemma hos oss så fort du går över tröskeln så är du inne på svenskt område! Majoriteten av våra kompisar tyckte detta var väldigt praktiskt och gör nu likadant hemma hos dem själva.

Något annat typiskt är att man går runt och visar hela hemmet ifall det är första gången gästerna är där. Fast det kanske man gör i Sverige också? Jag minns inte riktigt...

Bli inte besviken eller illa stött ifall din gäst inte tackar för allt hela tiden under middagen eller skickar ett tack mail, sms eller ringer och tackar dagen efter. Det är nåt man inte gör här. På sin höjd tackar man för middagen när man går hem. Under själva middagen brukar man dock tala om hur gott allt smakar. :-)

Det är jag för lat ointresserad av att själv tipsa om till er, men bloggen Swedes in Spain har gett några tips som ni kan läsa om här.

Själv tyckte jag att Retiroparken var ett fin-fint tips för det är gratis, vackert, fullt med saker att titta på för de små som barnteater, folk som blåser jättesåpabubblor, folk utklädda till seriefigurer, dammen med alla fåglar som ligger previd "El Palacio de Cristal" (glaspalatset), stora dammen där man kan hyra en roddbåt och alla olika lekparker för barn.


Dit gick jag själv med min lilla brorson, brorsa, svägerska och farmor var på besök. Min brorson är lite för liten, men visst tittade han storögt på allt runt omkring. De vuxna njuter av allt det vackra och goda i solen dessutom!


Det är gratis att vara i Retiroparken, men var medveten om att ifall det är en barnteater som är direkt på gatan och inte i en av de "officiella" byggnaderna så förväntar de sig att man lägger en slant i deras hatt. Samma sak med såpabubbelblåsaren eller de som klär ut sig till seriefigurer. Så ta inte kort på ditt barn tillsammans med Musse Pigg ifall du inte är beredd att skänka en slant!

...finns det här, speciellt ifall du inte har något statusyrke.

Här i Madrid har jag jobbat med lite allt möjligt. Jag flyttade hit redan då jag var 19 år och bodde hos en spansk familj och jobbade som au-pair. Efter mindre än ett år flyttade jag ut. Jag hade tröttnat på att bo i en familj.

Familjen var underbar, men jag ville testa mina "vingar". Familjen var helt fantastisk under de 10 månader som jag bodde hos dem. Jag fick t.ex. en 10-dagars resa betald till Ibiza som födelsedagspresent! När jag flyttade sade de att de var jättenöjda med att ha haft en svenska som au-pair. De sade att jag var den au-pair som hade festat mest, men även den som hade varit ärligast jämför med alla au-pairer de haft tidigare... Icke illa, festprisse nr 1 och ärlig som bara den.

Jag stack ivarje fall och flyttade ihop med en norsk tjej och en japanska. Jag jobbade länge som bartender, servitris och affärsbiträde osv. Tills en dag, då jag tröttnade på det och ville testa ifall jag hade någon hjärna. ;-) Jag utbildade mig på Universitetet och nu jobbar jag med IT.

Bytet av jobb gjorde stoooooor skillnad, inte hos mig för jag är den samma gamla vanliga jag. Men jisses vilken skillnad det blev på reaktionerna hos spanjorerna.

För spanjorer är det väldigt viktigt att du har studerat på Universitet och arbetar med "statusyrken". Jag minns tydligt hur jag reagerade över skillnaden på bemötandet när man presenterades för folk på fester, middagar osv.

Här i Madrid frågas det nästan alltid "...och vad jobbar du med?" och när jag var yngre "...och vad har du studerat?"

När jag var servitris/bartender osv. blev reaktionen alltid: "Jaha..." Nu blir reaktionen helt annorlunda. Jag får aldrig känslan av att någon ser ned på en som det kunde kännas förr. Hemskt men tyvärr är det så.

Fast det kanske inte var pga av yrket utan den "polska" blonderingen som var orsaken, he, he. Ni får "äran" att se ett foto som togs för typ hundra år sedan i Benidorm (jaaaa, jag vet, hemskaste stranden i Spanien. Men vi var fattiga på den tiden och en kompis farsa hade lägenhet där, ha, ha). Jag tror kortet togs runt 1996!

...eller snarare the "critical path".

Jag har gått en kurs i PMP denna vecka och vi har lärt oss en himla massor om "project management". En väldigt intensiv vecka har det varit med kurs, nytt projekt på jobbet, ny chef osv.

Jag måste säga att alla kursdeltagarna nästan hurrade sista dagen då vi fick annan mat via cateringfirman som stod för lunchen. Varför hurrade vi? Jo, efter att ha ätit kall friterad fisk i olika varianter varje dag, så var dessa rätter helt underbara. Inte speciellt nyttiga rätter men det fanns ivarje fall en sallad.

...här i Madrid. Nämligen Sergi Arolas restaurang "Sergi Arola Gastro".

Sergi var elev hos den världskända spanska kocken Ferran Adrià och sedan höll han till på restaurangen La Broche där han var kökschef. Men nu har han och hans fru öppnat en alldeles egen restaurang och den var jag på och åt middag en kväll.

Sergi leker liksom Ferran Adrià mycket med matens konsistens och det är en del av själva upplevelsen.

Jag måste dock säga att för att vara en 2-stjärnig Michelin restaurang så var maten väldigt, ja, helt enkelt ganska smaklös. Visst var det roligt med alla konstiga konsistenser och presentationer av maten, men inte en enda rätt lämnade någon riktig aha-upplevelse hos mig eller sambon "el gato" pga smaken.

Andra kökschef är en svensk, Torsten Sälström, så man kanske skall skylla på honom för de "tama" smakerna? Var annars hittar man fisk serverad med gurka i Spanien?! ;-)

Temperaturen på maten var nog i ljummaste laget dessutom. Jag brukar aldrig tycka att maten är för kall, men denna gång tyckte jag att det nog hade behövts lite fler grader för att hetta upp maten.

Allt var inte negativt. Servicen var utmärkt, lokalen helt ok (lite smått romantiskt med ljus och ganska mörkt) och det var roligt att testa olika "apertitivos" (som små tapas) som de bjöd på i konstiga konsistenser som t.ex. glass av räkor i vitlök i en strut osv.

Tack och lov så hade vi bokat bord via El Tenedor och fick 40% rabatt på notan. Tur var det för annars hade jag nog blivit skitsur för det var verkligen inte värt pengarna om vi inte hade haft rabatt. Nu kostade det oss "bara" runt 190 Euro där vinet gick på 40 Euro.

...hittar du på gatan Ibiza nr 19. Metro (tunnelbana)stationen heter samma som gatan, dvs. Ibiza.

Av en slump gick jag förbi Naranjo en Flor (vackert namn, det betyder när apelsinträdet blommar) skyltfönster och kunde inte slita mig från det. Det är verkligen inget vanligt konditori eller café i spanska mått. Litet och mysigt skulle en svensk kalla det. Ni vet det ordet som spanjorer inte känner till och förstår överhuvudtaget, m y s i g t. Konstigt cafe för en spanjor kanske, det finns ju ingen bar att stå upp och dricka sitt kaffe vid!


Om allt smakar lika underbart som det ser ut så får jag se till att passa mig och inte gå dit för ofta!

...i Onsdags gick som sagt inte så himla bra. Vi förlorade med 1-4. Stämningen var dock på topp och hela stadion sjöng och sjöng.

...det var så vackert att jag låg kvar under täcket och bara låg och njöt av utsikten.

Det känns som jag har lyckats ladda mina batterier och äntligen har fått vila ut mig under denna vecka utan jobb och andra plikter.

...eller snarare lite tips som jag skrev till en kille som behövde hjälp. Jag tänkte vara snäll och dela med mig till er andra.

Restaurangtips och tapasbarer finns det massor på min blogg (kolla under tagen Restaurang och tapas). Men ifall ni skall till Penthouse vid Plaza Santa Ana, så rekommenderar jag er att käka tapas på olika tapas barer först och sedan ta en drink på Penthouse (det kostar 12 Euro tror jag att åka upp och få komma in och då ingår 1 drink). Inte värt att käka där dock, dyrt och inte så speciellt bra mat.


Ni kan starta tapasrundan vid baren La Dolores (Plaza de Jesus 4) som ligger bakom hotell Palace. Där rekommenderar jag er att testa deras minimackor (canapes) som ni kan peka på direkt i baren. En av mina favoriter är "skinka" gjort på ankbröst (jamón de pato) som ni kan beställa en ración av och då får ni en hel tallrik och till den kan ni beställa bröd med tomat (pan con tomate) som ni lägger ankbrösten på. Smarrigt!

Efter det kan ni gå till olika tapas barer som ligger på samma gata (calle de Jesus) som t.ex. Los Gatos. Ni är ganska många och det kan vara lite svårt att ni alla får plats i tapasbarerna, men La Dolores är ett måste! :-) Väldigt typisk och traditionell.
En bar som är tillräckligt stor (med goda tapas) och ligger alldeles brevid Plaza Santa Ana är tapasbaren Todo corazón. Där får ni i varje fall plats att stå upp vid baren och käka. Där rekommenderar jag "Rabo de Toro" och Chuletón de Buey (som ni kan alla dela på och käka som en tapa, det brukar vi göra). Deras sardinas (sardiner) är tydligen "to die for", jag har dock inte testat dem i och med att jag inte käkar sardiner.

Ifall ni föredrar ätt sitta ned och äta middag rekommenderar jag detta ställe Zerain som jag har skrivit om här. Om ni beställer cider här får ni dricka hur mycket ni vill. Varning! Det är spansk cider och smakar inte alls som svensk cider.

Hela detta område (runt plaza Santa Ana och calle Huertas) är det bäst att ni lämnar efter första drinken (efter middagen)... De flesta ställena serverar dålig alkohol och alla ställen stänger runt 2.30. Sedan finns det inga ställen att gå till där...

Likadant är det i La Latina området. Allt stänger tidigt, runt samma tid och det finns egentligen inga nattklubbar där. Till La Latina kan ni gå och käka tapas (kommer dock att bli svårt för er pga att ni är så många, med att få plats i barerna menar jag) eller beställa bord på restaurangen El Esteban för att käka lunch och efter det ta drinkar på olika barer, men den med mest röj är ju naturligtvis Delic. Detta ställe är oftast roligast efter lunchtid och fram till 23-tiden (både Lördagar och Söndagar). Folk är i er ålder (min också!) och lyckas man inte få en flört här så kan man lika gärna dra hem ;-)

Om ni inte lyckas få bord på Esteban så kan ni alltid boka bord på restaurangen Ñeru för de har tillräckligt med plats och det ligger inte så långt borta från La Latina (gångavstånd).

Till La Latina kan man gå på kvällen också fast det är oftast roligast under dagen/eftermiddagen och tidig kväll (fram till 23-tiden). Om ni skulle få bord på Ñeru så rekommenderar jag att ni tar er till saluhallen San Miguel (Plaza San Miguel 1) och tar en "aperitivo" precis innan (ligger jättenära). Plaza Mayor kan ni gå förbi innan och kika på men det är inte värt att ta nåt att äta och dricka där (turistfällor...).

Jag skulle rekommendera er att starta vid plaza Puerta Cerrada vid baren Revuelta (här dricker man cañas och tar en friterad torskbit (tajada de bacalao) till det), sen gå till baren Casa Paco (tillräckligt stor för er och man får alltid en matbit gratis till varje öl) för cañas som ligger alldeles brevid på gatan (ligger på plaza Puerta Cerrada 11, gå mot gatan calle de la Pasa så hittar ni det).

Efter dessa 2 barer skulle jag sedan gå uppför calle Cava de San Miguel, stanna vid den pyttelilla (ni kan dricka ute pa gatan) baren Ricla, som ligger mittemot restaurang Botin, för att ta en "aperitivo" (vermouth, caña, vin) sedan gå vidare upp till Mercado de San Miguel för bara ett glas vin eller en caña (öl). Ät inget mer här ifall ni inte är matvrak...för om ni skall käka lunch på Ñeru efter det så kommer ni bli jättemätta.
Några nattklubbar kan jag inte rekommendera just nu för jag brukar typ aldrig gå på discotek eller nattklubb. Det var länge sedan jag var på en sist och de byter ju stil, försvinner, nåt annat ställe blir mer populärt osv. ganska snabbt. Men de nattklubbar du bör undvika är ivarje fall Joyeslava, Kapital och Palacio de Gaviria. Riktiga skitställen nuförtiden och turistfällor. Det senaste jag var pa heter La Posada de las animas. Jag skall fråga runt bland mina kompisar och se ifall någon har nåt bra tips. Det kanske är någon bloggläsare som kan tipsa om bra nattklubbar i Madrid?

Mer info om vart man kan ta svenska besökare i Madrid

Moderna tapas vid Alonso Martinez kan du läsa om här

Glöm inte bort områdena Chueca (gayområde, dock blandad publik) och Malasaña (lite alternativ publik, full med barer att dricka öl och drinkar i). I Malasaña finns det ett ställe som stänger sent, Taboo heter det och där hittar du inga snobbar. Musiken är blandning mellan reagge och hm...ingen aning vad det heter...kolla in utbudet under "programación" och clubbing. :-)

...det har blivit lite för mycket med allt just nu så jag tar en paus från bloggandet på ett tag för att ladda batterierna.