About me
My name is Marina. I’m a madrileña (resident of Madrid), runner, trailrunner and now ultratrail runner. This blog is going through a "facelift" so please forgive the mess here....
Visitors come from...
Social Media
Världens svåraste trail lopp?
/
1 Comments
Minns ni förra året då jag skrev om "knäppisarna" som sprang dessa trail lopp här uppe i Pyreneerna? Jag blev ju så imponerad och sugen på att testa att springa marathon distansen själv att jag anmälde mig. Jag lyckades övertyga sambon "el gato" att han skulle springa med mig. Sedan hände det som alltid tycks hända...jag blev skadad. Sambon hade tur för vår kompis "el Segoviano" ställde upp och anmälde sig för att inte lämna honom åt sitt öde själv.
Detta år tog andra organisatörer över och ändrade banan för de tre olika loppen + lade till en halvmara. Detta har ställt till det. De som organiserade i år är inte själva löpare utan gör bara "trekking" (hiking), dvs. de tänkte inte riktigt på vad löparna behöver när det gäller vätska och ätbart och viktigaste av allt när de behövde det. Sambon och kompisen skulle springa marathon distansen som har en nivåskillnad på 2240 meter. Mellan km 11 till 32 fanns det ingen vätskekontroll över huvudtaget! Katastrof för dessa löpare som då hade tagit sig upp på en höjd på över 2500 m.ö.h!!! Det de får när de kom upp på denna höjd var "kikos" (hårda friterade och saltade majskorn)!!!
Förutom att organisationen misslyckades med att ge löparna korrekt med vätska och ätbart så hade de dessutom ändrat banan jämfört med andra år. De lade banan på ställen där det var praktiskt taget omöjligt att knappt gå utan folk fick klättra uppåt. Sedan hade alla löparna oturen att det började störtregna och hagla under eftermiddagen. Av de 220 löpare som skulle springa den längsta distansen, 114 km, så lyckades bara 17 löpare avsluta. På marathon distansen så var de 920 löpare och "bara" 70 hoppade av, men sluttiderna (resultaten) ökade otroligt mycket jämfört med året innan. Vinnaren förra året sprang på 4.04 h och i år hade vinnaren en tid på 5.10 h. Det är en stor skillnad!
"Mina" killar lyckades ivarje fall avsluta loppet och ta sig in i mål trots att de ibland fick klättra, att det började ösregna, de fick hasa sig ned på rumpan över snön, det haglade, de var tvugna att ta sig över en bäck med vatten upp till knäna osv.
De hade räknat med att det skulle ta 8 timmar, men pga vädret och den krångliga banan så kom de i mål efter 11 timmar och 20 minuter. De var dock stilla i en timme precis i början för alla fick inte plats när de skulle upp för en liten smal stig, så egentligen är det 10 timmar och 20 minuter. Foton från 2700 meters höjd under loppet kommer i ett annat inlägg
Två glada men trötta Atletico fans som äntligen kom in i mål!
About Post Author
Hola Madrileña!
SvaraRaderaDet verkar ha varit ett riktigt katastroflopp från arrangörernas sida! Jag valde mellan Gran Trail Aneto och Eiger Ultra och så här i efterhand är jag glad att jag valde som jag gjorde. Jag har läst flera bloggar från deltagare i Gran Trail och alla är överens om att arrangören gjorde miss med mat och dryck, att bara servera kikos är ju skandal! Hoppas de lärt sig en läxa för jag skulle vilja springa loppet nästa år (om det blir bättre arrangerat). Väntar på lite racebilder.
Hoppas du blir bättre från skadan. /Peppe