...och har alltid undvikit att gå på sådana. Varför hatar jag tjejmiddagar? Jag tror på jämställdhet och tycker att man som kvinna inte skall bidra till att dela upp oss i kvinnor eller män.
Här i Spanien är det väldigt vanligt att man blir inbjuden på tjejmiddagar och jag har alltid vägrat att gå på såna. Även möhippor förresten.

Jag vet, det är ganska radikalt att vägra gå på tjejmiddagar, men jag tycker det är skitfånigt. Mina kompisar är av båda könen, så varför skall jag dela upp hur jag umgås med dem beroende på deras kön? Orsaken som jag brukar få till varför tjejer vill ha tjejmiddagar är att då blir det roligare och de kan vara sig själva, de kan liksom riktigt släppa loss då. Speciellt ifall deras pojkvänner inte befinner sig där.

¿Qué? (Vad?) Jag måste vara konstig för jag beter mig likadant oavsett ifall jag umgås med tjejer eller killar. Jag är precis lika vulgär, slänger ur mig lika grova skämt och blir lika full trots att det finns killar runt omkring. Även ifall min pojkvän är där. Fast då tycker jag ju inte som många tjejer att de inte kan vara sig själva med killar för vad kommer då killarna tycka om dem?

Jag skiter fullständigt i vad killar tycker om mig, ifall de tycker att jag inte är feminin nog, är lösaktig i mina kommentarer, blir full (i Spanien är det extra fult att en kvinna blir på lyset). Jag har dock turen att mina killkompisar inte har den stereotypa bilden av hur en kvinna måste vara. Man väljer ju själv sina vänner så varför skulle jag ha kompisar som du inte kan vara dig själv med...?

Och det här med att inte bete sig likadant när din pojkvän är med måste ju vara bland det mest idiotiska man kan göra? Han är väl om nån den som känner dig bäst?

Sí, sí, brukar tjejerna säga här men jag kan ju inte prata om sex eller några ex ifall han är med. ¡¿¿Qué??!, säger jag.

Citerat från min sambo "el gato": "Jag vet alla som Marina har haft sex med, eller ivarje fall de hon minns."

Jag måste haft en sådan himla tur att hitta en skatt som honom och dessutom här i Spanien...

Så ifall jag tycker allt detta. Vad gjorde jag då på en tjejmiddag? Jo, på jobbet brukar de ordna tjejmiddagar då och då i och med att vi är färre tjejer än killar (vi jobbar inom IT). Väldigt smart att då dela in oss i separata grupper och bidra till att vi särskiljer oss ännu mera...kan man ju tycka.

Jag har konstant vägrat under alla dessa år att gå på dessa tjejmiddagar. Men nu i detta Spanien som krisar ekonomiskt, mitt företag som går igenom den ena omorganisationen efter den andra och allt för att få behålla en tjänst (eller att få en ny) hänger på vilka som gillar dig, vilka du umgås med och tjänster samt gentjänster. Ja, då får man helt enkelt vara med och spela i detta "politiska" spel, hålla käft och skapa bättre kontakter. Trist, men så är det.

Jag säger som bröderna Marx: "Detta är mina principer, gillar du dem inte så har jag andra!" ;-)


Vad tycker ni tjejer som läser denna blogg? För eller emot tjejmiddagar? Det kanske är annorlunda här i Spanien och inte lika vanligt i Sverige?