Bloggen tog ofrivillig semester...

/
2 Comments

...helt plötsligt hade vi ingen Internet längre i Algarve så bloggen fick ta semester.

Egentligen kom jag tillbaka till Madrid redan förr förra torsdagen men min tid har tillbringats på sjukhus sedan dess förutom när jag har jag varit på jobbet.

Sambons, "el gato", mormor hamnade på sjukhus. Hon ramlade som sagt för ca 2 månader sedan. Hon var på akuten då och de kunde inte hitta något fel på henne förutom att hon hade ont i rygg och huvud pga fallet. Hon blev tillsagd att de hade hittat ett blåsljud i hjärtat som hon borde kolla upp när hon var lite bättre efter fallet. Under de följande veckorna hade hon väldigt ont i ryggen, blev tröttare och tröttare och kunde knappt äta. Hon fick åka till akuten och varken denna gång hittade de något. Hon skickades hem igen.

Morfar hittade henne ibland ute på balkongen, köket eller badrumsgolvet. Ibland hade hon fallit och ibland visste hon inte vad hon gjorde där. Hon yrade och hade svårt att känna igen folk och prata överhuvudtaget. Till slut ordnade "medico de cabecera" (husläkaren) så att hon skulle till sjukhus för att göra olika tester för detta var inte något normalt och hon är definitivt inte senil. Något sådant skulle aldrig utbryta på bara 3 veckor och ärligt talat, denna dam trots sina 86 år har bättre minne än jag själv! Hon är en person som denna vinter har läst millenium böckerna av Stieg Larsson. Hon gör allt hemma, tar hand om sig själv, handlar och lagar mat varje dag.

Dagen då hon kom till sjukhuset för att göra testerna blev hon akut inlagd för att få en pacemaker inopererad. Läkarna sade att allt yrande och tröttheten tidigare var pga att hjärtat inte hade fungerat som det borde.

Dagen efter operationen mådde hon bra (i skallen) fast hon var väldigt svag och vi var tvungna att mata henne. Maten slängs in på en bricka av sjuksköterskan och ingen hejdar sig för att fråga ifall patienten är kapabel att äta själv. Vad gör de ifall inga släktingar befinner sig där och kan hjälpa till?

2 dagar efter operationen mådde hon plötsligt sämre. Hon började yra och såg "saker" på väggarna...insekter, republikanska flaggan (tack och lov för det, det var i varje fall inte Francos flagga hon såg!). Hon sade att hon hade ramlat ur sängen på natten och att två killar som kom från en fest hade lyft tillbaka henne i sängen. Ja, ja instämde vi då ingen trodde på henne eftersom hon inte hade några krafter att röra på sig. Dagen efter var hon klarare i skallen och klagade på att hon hade ont i benet. En röntgen gjordes och "sorpresa", "sorpresa" (överraskning) hon hade benbrott i höften (lårbenet, femur var brutet) som hade uppkommit för 48 timmar sedan. Efter att ha fått blodtransfusioner i flera timmar pga att benbrottet hade orsakat blodbrist så opererades hon äntligen.

Idag mår hon "bra", men ligger kvar på sjukhus och repar sig...hon är en riktig stålmormor. Släng dig i väggen stålmannen!

Så här efteråt kan man ju undra vilka de två killarna var som gick förbi hennes rum och såg henne ligga på golvet och lyfte upp henne.... Det var knappast sjuksköterskor för de borde ju ha berättat detta för läkaren.


You may also like

2 kommentarer:

  1. Jösses! Glädjer mig att mormor är på bättringsvägen. Först tänkte jag att hon kanske fått vätska som tryckte på hjärnan efter det första fallet. Tryck mot hjärnan kan skapa förvirring och lite "personlighetsförändring". Ha det i åtanken om i fall att.

    SvaraRadera
  2. Läkarna sade att allt var pga hjärtat och att hon har brist på "sodio" (natrium på svenska). Det var tydligen bristen på natrium som orsakade förvirrningen. Nu mår hon bättre dock! :-)

    SvaraRadera