Tillbaka från New York med bitter eftersmak...
/
1 Comments
...då marathon blev inställt. Visst, jag har ju haft chansen att besöka New York och ha semester. Men jag kan inte hjälpa att det känns oerhört snopet och trist att bli "stulen på konfekten". Jag tror att endast de som själva springer olika lopp förstår hur det känns att förbereda sig inför ett sådant här "legendariskt" lopp och sedan inte få springa.
New York marathons organisation säger att vi drabbade löpare istället för att få tillbaka våra pengar för anmälan har chansen att under 5 års tid kunna välja att springa loppet utan att behöva betala igen. Många tycker att detta alternativ är en bra lösning och väljer att komma tillbaka i framtiden. Själv tycker jag tillsammans med många andra att det är...ja, skit helt enkelt. Jag vill inte åka tillbaka till New York igen och absolut inte inom 5 år. Jag har lagt ut tillräckligt med pengar på den här resan och min 11-dagars vistelse där för att ens vilja ha lust att slänga ut en liknande summa för att besöka en stad jag redan har varit i. Jag vill ha mina pengar tillbaka!
Vi får se hur det går med att kräva tillbaka våra pengar. I varje fall så borde man få tillbaka anmälningsavgiften (i mitt fall 395 Euro). Vissa säger att detta inte kommer att gå då det handlar om en naturkatastrof. Skälen som angavs till att varför loppet ställdes in var inte pga en naturkatastrof utan pga att det var politiskt opopulärt. Läs mer hos Borgmästaren Bloomberg och hos "New York Personal Injury Law Blog".
Vi spanska löpare håller på att organisera oss för att i grupp kräva våra pengar tillbaka. I vårt fall kommer vi att kräva detta av den spanska resebyrån och inte direkt från New York marathon organisationen då vi har köpt allt (inklusive loppanmälan) via resebyrån.
På Söndagen den 4/11 då New York marathon skulle ha varit sprang en oerhörd mängd löpare (över 10 000 löpare) sitt eget "pirat" marathon. Och nej, det var inte enbart svenskar som kom på idén att ända springa på Söndagen. På hotellen pratade utländska löpare ihop sig och beslöt sig för att springa sitt eget marathon. Vissa samlade in pengar till offren från Sandy, men de flesta sprang bara för att få springa sitt marathon som de hade tränat inför och betalat enorma summor för (resa, hotell, mat, familjemedlemmars flygbiljetter som skulle heja på dem etc.).
Bilder från New Yorks "piratmarathon": Jag fick min medalj från New York marathon till slut (de delades ut av spanska resebyrån som hade fått dem av New York marathon organisationen), utan att ha sprungit det "riktiga" marathonloppet...
New York marathons organisation säger att vi drabbade löpare istället för att få tillbaka våra pengar för anmälan har chansen att under 5 års tid kunna välja att springa loppet utan att behöva betala igen. Många tycker att detta alternativ är en bra lösning och väljer att komma tillbaka i framtiden. Själv tycker jag tillsammans med många andra att det är...ja, skit helt enkelt. Jag vill inte åka tillbaka till New York igen och absolut inte inom 5 år. Jag har lagt ut tillräckligt med pengar på den här resan och min 11-dagars vistelse där för att ens vilja ha lust att slänga ut en liknande summa för att besöka en stad jag redan har varit i. Jag vill ha mina pengar tillbaka!
Vi får se hur det går med att kräva tillbaka våra pengar. I varje fall så borde man få tillbaka anmälningsavgiften (i mitt fall 395 Euro). Vissa säger att detta inte kommer att gå då det handlar om en naturkatastrof. Skälen som angavs till att varför loppet ställdes in var inte pga en naturkatastrof utan pga att det var politiskt opopulärt. Läs mer hos Borgmästaren Bloomberg och hos "New York Personal Injury Law Blog".
Vi spanska löpare håller på att organisera oss för att i grupp kräva våra pengar tillbaka. I vårt fall kommer vi att kräva detta av den spanska resebyrån och inte direkt från New York marathon organisationen då vi har köpt allt (inklusive loppanmälan) via resebyrån.
På Söndagen den 4/11 då New York marathon skulle ha varit sprang en oerhörd mängd löpare (över 10 000 löpare) sitt eget "pirat" marathon. Och nej, det var inte enbart svenskar som kom på idén att ända springa på Söndagen. På hotellen pratade utländska löpare ihop sig och beslöt sig för att springa sitt eget marathon. Vissa samlade in pengar till offren från Sandy, men de flesta sprang bara för att få springa sitt marathon som de hade tränat inför och betalat enorma summor för (resa, hotell, mat, familjemedlemmars flygbiljetter som skulle heja på dem etc.).
Bilder från New Yorks "piratmarathon": Jag fick min medalj från New York marathon till slut (de delades ut av spanska resebyrån som hade fått dem av New York marathon organisationen), utan att ha sprungit det "riktiga" marathonloppet...
Jo man kan ju tycka att loppet borde blåsts av tidigare, men frågan är om löparna ändå kunnat boka om sina biljetter...
SvaraRaderaVårt hus i Connecticut klarade sig ganska bra, hade supertur!, vi bor bara ett kvarter från Long Island Sound och har en tidal pond på tomten. Mer än 85% av stan var utan ström i tre dagar sen blev det sakta bättre, alla hade elektricitet en vecka efter stormen.
Och the Jersey och NY shore... hemskt.