Aldrig trodde jag att man skulle vänja sig...

/
0 Comments
...att bli intervjuad i radion. I spansk radio.


Men så blev det. 5 radiointervjuer de senaste veckorna som jag nu inte ens blinkar över. 

Jag brukar inte ens känna mig nervös längre trots att de från radion har den fula ovanan att ringa upp och säga: "...te podemos entrevistar?" (Kan vi intervjua dig?). 

"Javisst, när då?" (Självklart, när då?), undrar jag alltid. "Ahora, en un minuto te ponemos al aire" (Nu, om en minut är du i direktsändning), svarar de dom det vore helt självklart. Vilket det är, för dem. Inte för oss vanliga dödliga!
 
Du hinner med andra ord inte ens förbereda dig och vet aldrig vad de skall fråga...på spanska

Som den gången då de frågade mig "...bueno Marina, cuentanos lo que aún queda en el tintero" (...så Marina, berätta vad som fortfarande är kvar i bläckhornet). "En el QUE???!!!" (I VAD???!!!), utbrast jag. Radioprataren reagerade snabbt och insåg att jag var utlänsk och kanske inte så himla van med alla olika ordspråk här i Spanien, så han bytte snabbt till "¿...que queda por contar?" (...vad finns kvar att berätta?).
 
 




You may also like

Inga kommentarer: